- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
248

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680).
ju vara klokt att lagbinda hans verksamhet. Karl IX hade
slutligen trots alla förtjänster om Sverige dock fört ett
våldsamt och osedvanligt regemente, icke minst genom sina
täta riksdagar och sina politiska förföljelser, och bhvarken
kunnat komma 6fverens med adel eller priisterskap.! Det
kunde behéfvas garantier mot ett sådant regeringssätt.
Också framställde råd och ständer samfäldt, innan de
öfverlämnade regeringen åt hertig Gustaf Adolf, ett antal
postulat, som i mycket inneburo en kritik af den när¬
mast gångna tiden och som lades till grund, dock icke
utan flera ändringar, för den innehållsrikaste af konunga¬
försäkringarna före frihetstiden.
Konungen lofvade att upprätthålla rikets religion, så¬
Gustaf Adolfs dan den blifvit fastställd i Uppsala 1593, ej tillåta annan
försäkran
1611.
religionsöfning samt ej i ämbeten bruka någon, som vore
af annan religion (§§ 1, 2). Han skulle bibehålla rikets
råd och ständer, särskildt adelsståndet, vid Sveriges lag,
urminnes friheter och välfångna privilegier samt styra efter
konungaeden i konungabalken (§§ 3, 4); besätta rikets
viktigaste ämbeten, särskildt de fem höga, med infödda
svenska män af ridderskapet och adeln, likaså häradshöf¬
dingssysslor helst med adelsmän, förse dem, som brukades
i de höga ämbetena, med tillbörligt underhåll och ej utan
laga dom afsätta från dylika (8 5); ej stifta ny lag eller
ändra gammal utan hertig Johans, rikets råds och meniga
ständernas samtycke »efter lagen och konungs ed»; icke
heller pålägga skatter eller anordna utskrifningar utan
rådets vetskap och deras samtycke, som vederborde; ej be¬
tunga ständerna med många herredagar, annat än vid
verkligt behof och sedan orsakerna förut »blifvit öfvervägda
och samtyckta» af rådet; icke heller börja krig, ingå fred,
stillestånd eller förbund utan hertig Johans, rikets råds samt
ständernas vetskap och samtycke (8 6); hålla kyrkan vid
1572 års kyrkoordning, vidmakthålla akademien i Uppsala,
skolväsendet, hospitalen 0. s. v. (8 7); förordna lagmän,
häradshöfdingar, fogdar o. s. v. allestädes, där det behöfdes,
af infödda svenska män, icke heller i städernas ämbeten
! Det hade den tiden stundom gått »>raps om raps>, yttrade riks¬
kansleren 1654.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free