- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Westerås län /
Luftstreck, vextlighet

(1849) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Statistics, Geography, Västmanland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
16

Luftstreck, vextlighet

Klimatet är uti detta i allmänhet lågländta och ej särdeles långt från hafvet samt på en sida utmed sjö belägna län betydligt mildare än i andra i jemnbredd dermed liggande trakter, såsom Westmanlands vestligare bergslager och Wermland. Emellertid är skillnaden märkbar mellan Westerås vid midten af Mälarens norra strand, och Stockholm vid dess utlopp, ehuru under samma bredd; och ej mindre märkbar mellan olika trakter inom länet, så att medeltemperaturen för luft och jord sjunker, ju längre åt vester och nordvest, dels i följd af större afstånd
17
från hafvet, dels af högre belägenhet, eller af de menliga inverkningar, som kärrländig natur medförer. Våren börjar en eller annan vecka tidigare på slättbygden, vinter och slädföre äro stadigare i bergstrakterna. Åkerbruk och vårsådd begynnas några dagar tidigare på slätterna vid Mälaren, än på dem som omgifva Sala stad; och der åter tidigare närmast kring staden, på 170 fots höjd öfver hafvet, än t. ex. 1 1/4 mil längre i norr, vid Broddbo, på 257 fots höjd, der man ock anmärkt, att jordtemperaturen p. m. för år är en hel grad lägre, blott 5 1/4 grad [1]. Bergslagens sjöar äro ofta körbara, när Mälaren redan är öppen för segelfarten [2]. Trakterna kring Hallaren och Temnaren äro de som mest erfara följderna af ett sankt läge, nemligen tidigt om hösten påkommande och långt fram på våren fortfarande frostnätter, samt kalla dimmor, äfven ej sällan under sommartiden.

Vextligheten, beroende å ena sidan af jordmånen, å den andra af klimatet, företer ock olikheter. Eken, som vid Östersjöns kust går ofvanom Gefle, upphör här en grad sydligare, nedanför skogsbygdernas gräns; i dessa blifva ock andra till Mälarestränderna hörande träd- och buskarter sällsynta, och redan i Skinskattebergs bergslag, på 4 till 500 fots höjd öfver hafvet, möt.a flera för kallare klimat egna vexter, dvärgbjörk, åkerbär m. m. Antalet af sistnämda trakts phanerogamer uppgifves
18
till något öfver 400, då slättbygden torde hafva ännu ett par hundrade mera. Tall och gran utgöra mestadels länets skogar, befintliga dels å bergs- och grusåsar, särdeles i öfvergångstrakterna från bergslag till slättbygd, dels spridda i den sistnämda. Bland temligen sammanhängande skogstrakter är Långheden. Näst barrskogen intager björken, å sämre, för odling mindre brukhar, mestadels stenbunden mark, mesta utrymmet. Asp och al äro mera sällsynta, ännu mera ek, ask, lönn m. fl., hvilka ej gerna förekomma i någon större myckenhet utom vid herrgårdarne.


[1] Luftens medeltemperatur för året är uppgifven,

             för Stockholm + 5°75',f.Westerås + 5°63',
  Vintermån. medelköld - - - 2°93',  -    -   - 3°23'
  Sommarmån.medelvärme - - + 9°97',  -    -   + 8°78'.

[2] Islossningen på Mälaren har 6 år af 100 inträffat i Mars, 71 i April, 23 i Maj; isen lägger sig oftast i December, eller början af Januari. Men huru olika förhållandet kan vara under näst på hvarandra följande år, har sednaste tiders erfarenhet visat: vintrarne 1846 och 1848 kom isläggningen, det sednare året dock ej afgörande, hela 4 till 6 veckor tidigare än 1847; islossningen om våren 1848 skedde dock flera veckor tidigare än de andra två åren. Sen islossning anses vanligen åtföljas af dålig årsvext, och tvärtom.


The above contents can be inspected in scanned images:
16, 17, 18

Project Runeberg, Thu Dec 13 14:57:29 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamaros/06.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free