Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Ty båda dessa former kunna icke rimligtvis antagas vars
nybildningar ur ett hgr, utan måste antagas vara enstaka
kvarstående lemningar af de ursprungliga nordiska bildningarna med
AawÄ-, hvaraf hö(K)-. Hcé& särskildt är, efter min mening, den
regelbundna motsvarigheten till det germanska *hanhi]>ö-1, got,
hauhifa, fhty. höhida, ägs. hyhfto (hétöo etc.), medellågty. höchtef
hochte (hogede)2, nyfris. (wangerogska) höcht3. Det allmänna
fno. A«5 är ombildning af Aceö efter hår (jfr. i fsve. högp efter
högher, no. dial. hcegd efter håg, hvarom se s. 282 4.
Mot den nu gjorda förklaringen af Mr skulle kunna invändasr
att i flere af de handskrifter, där nämda form förekommer,
andra ord träffas, som hafva ett 6 i roten för det väntade 4
hvilket o allmänt torde förklaras som Q och anses hafva inkommit
i de ifrågavarande formerna genom analogi från former med ett
genom w-omljud regelbundet uppkommet p, d. v. s. just på samma
sätt som man förut velat förklara hör. Sådana fall äro de i
Elucidarius förekommande fr<jr (s. 48 12), froforre (48 13), froleic.
-leikr (47 *, 52 13’14), vidare smcerum (monnum) i Kon. Sks. (s.
18 25) 5, som förutsätter ett *smör, hvilket dock ej finnes i
litteraturen, ytterligare i no. Horn. fsot (= fått, s. 79 30, men fat
7933), rmt (= hrått, s. 11927). Det är emellertid att märka, att
just dessa fall voro så godt som oförklarliga6 - ty i alla
öfriga-fall är ju i de älsta handskrifterna w-omljudet af å till g strängt
1 Jfr. v. Bahder, Die verb al ab s träet a, s. 157.
2 Schiller-Lubben, II, 280.
3 Ehrentrautj Friesisches Archiv, I, 572.
4 Om andra fall, då fem. på -ipö ombildats efter motsvarande adjektiv se
min afhandling om V-omljudet s. 72, n. l samt Schagerström, Om.,
tyska lånord med Tet i medeltidssvenska n, s. 8.
5 Alla dessa former finnas anförda hos Gislason, Frump. s. 154.
c Jag vågar ej i fot se reflex af en grundform fäuho-, som, efter hvad i
det följande (s. 276 f.) skall uppvisas, funnits på urgermansk botten.
Rörande fr or och hröt jfr s. 279 n. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
