Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Växlingen mellan a och æ i stamstafvelser uti Vestgötalagen I-V (Karl Henrik Carlsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
3 och har inträngt i andra kasusformer uti af växt I AB 16 och
quasti II FornB ind. 49 ; kap. 49, Add. 4.
Egendomliga äro annanvagh I M (2 g.), hinvagh I þB 12,
kirkiuwagh II Add. 7:13, wagna I M not l, hvilka ej få uppfattas
som skriffel.1 Rät 111:80 är deremot otvifvelaktigt skriffel.
VI. ^///-stammar.
Spår af den forna växlingen2 mellan omljudna og oomljudna
former träffas uti Ballabygd I VK; men Ballabygd I þl, bana I
Md. l, 14, 15, granna I Md. 14, HB 7, JB 15, M 2, þB 5,
grannar I JB 15, grannar M 5, þB 5 (2 g.), Claui II EB 28, UB 13,
men klavi I EB 12, FB 6, skajja I EB 11, II Add. 7:13 not 97,
grasspari I JB 17 men graspari II JB 41, säll II þB 44, sola II
þB 39, 44, væfæ I SB 4, VS 3, II Add. 5, væfa I VS l, ærvi [Schl.
lex.] och möjligen uti länder II þB 47 och jamlangi [Schl. lex.].
Grannt och arm förekomma äfven uti Ögl.
Analogibildningar efter fafir och armr äro fafghar och arvingi.
Halfgarfo I JB 9, II JB 21 not 71 är väl en nybildning efter garfca
och ff ær f i. Lottakar a II |)B ind. 28 är väl bildadt på en infinitiv
taka <^ præsens taker.
VII. o//-stammar.
Då af verben agha, vara och lata äfven finnas formerna agha,
vara och lata, väcker det ej någon förundran, att man äfven hos
de på deras infinitiver bildade fem. substantiver finner växlande
former, nemi. vanligen samvara men Samware II Præf. not 5, vanligen
agha men aghu I FB 7, aflator II KB 63 men aflator not 69. -
Laghsaghu III 68, 112: not 12, eljes -sagha, och kuarsatu I þB
9, II þB 42, men quarsatu II þB 39, 40, äro väl påverkade af
infinitiverna saghja och satja.
I matskamma I þB 5 har möjligen det föregående a inverkat
på skrifningen. Rena skriffel äro otvifvelaktigt brännö II UB ind.
22 och stampnu III 91.
VIII. Enstafviga konsonant- samt r-stammar.
De i böjningen växlande omljudna och oomljudna formerna hafva
inkräktat på hvarandras områden, så att de hithörande orden här i
Vgl.,förete, en temligen brokig gestalt. Så finnes regelbundet mafjer,
pl. man, men äfven nom. s. mæfer II DrB ind. 14. mæfr I AB 8,
mæn I Br: 3, II DrB ind. 15, III 57, dat. s. manni III 137, gen.
pl. manna I JB 14. manna II JB 33, III 125, ack. pl. man II JB
27; regelbundet hand dat. s. handi I JB 2, þB 12, hände I JB 2,
och pl. händer, men äfven dat. s. handi I þB 4 pl. handar I Md
8 þB 4, III 67, regelbundet mark pl. marker, men äfven nom. s.
mark I Md. 3, pl. markar I KB 5, Md. l, 5, GB 2, regelbundet
1 Schagerström, Tyska lånord med Jet.
2 Noreen i De Svenska landsmålen s. 396 not 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
