Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emendationer och ordförklaringar til `Gamla ordspråk' och andra fornsvenska skrifter (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
våga påstå, att ordspråket icke på annat sätt kunnat erhålla sin
till oss komna lydelse.
Utgår man från dess fsv. form såsom det ursprungligare, kan
man påminna sig, att latinet har ett subst. aluta, som ansluter
sig till alumen (alun), och hvilket i Georges lexikon öfversattes
"Alaunleder - - wie sämisch Leder, Corduan od. englisches
Atlassleder", samt ett af aluta bildadt adj. alutadus. Då nu beta
betyder "lägga huder och skinn i alunlag (så i Dalins ordbok),
låg det nära att till latin öfversatta det fsv. betoskin med
aluta-cia pellis. Det sällsynta alutacie i alutacie pellis kunde af en
afskrifvare lätt rådbråkas till det mera bekanta aliene, hvilket åter
gaf upphof åt det danska ånnen mandz. I så fall står beto skin,
den dyrbara drägten (obs. öfversättningen Atlassleder), i
motsats till piælt, trasan. Emot ett urspr, alutacie (läst alutacje)
talar dock, att ordets antepenultima är lång, ehuru metern fordrar
att den skulle vara kort; likväl bör man besinna, att ett meterfel
i en medeltidslatinsk vers icke är mycket förvånande, i synnerhet
i ett så sällsynt ord som alutadus.l
Öfverensstämmelsen mellan latinet och danskan talar åter
för att det fsv. ordspråket förvanskats, och i så fall kan det i
st. f. beto (skin) tidigare hafva haft lett eller let (skin), af lea =
utlåna (jmf. sea - part. set, sett}. Öfversättningen skulle då
blifva "slipprigt är (annan mans) utlånade skinn, gif mig nu min
trasa". Meningen af detta let(f) skulle nära öfverensstämma med
den af det d. ånnen mandz och af det lat. aliene, och dess
råd-brakning till beto kan förklaras däraf, att lea tidigt blef föråldradt.
För den nysvenska språkkänslan vore det väl naturligare att i
nämnda sammanhang hafva part. af låna i bet. cerhålla till låns5
än i bet. ’utlåna3, men "utlånadt" gifver dock här samma
mening som cerhållet till lånsj.
1 Man skulle kanske äfven kunna tänka sig, att det urspr, varit alute
pellis (obs. dock älute med antepenultima kort). Med aluta pellis ^>
aluta kan måhända jämföras leonina pellis ^> leonina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
