- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Andet Bind. 1885 /
271

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grammatiska och lexikaliska anmärkningar till Gunno (Eurelii) Dahlstjernas Kungaskald (F. V. Norelius)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

271

Orost f. krig, orolig tid ("war i Orost Eask; i Freds-tijd Kiäk

och Gill"; jfr isl. orrosta, fsv. orusta).
peela1 3 p. sg. pret. petade, vidrörde sakta; Rietz s. 497.
Prestaf m. prestaf (om person).
Prydning f. prydnad.
Qwijd m. kvidan, jämmer.
raadan: för raadan (hastig, snabb; jfr isl. Äraðr, dial. "ra väg")

Wind; Rietz s. 519.
rågat sup. ramlat, raglat; Rietz s. 520.
ralla v. svärma, springa omkring, flöja; Rietz s. 522; Aasen

s. 578.
Eesig-tyg n. pl. ryttare, "resenärer"; jfr Peder Swarts krönika

s. 27, Schibboleth s. 193.

Ey d f. (kort) tid, stund (isl. Anð); Rietz s. 531.
Eoosø n. beröm.
Eda2 f. troll, spöke.

Spegels glossar (1712): npela, Smoland o: plocka, taga småningom
bort". Linds Ordabok (1749): "peta, etwas sanfft anrühren, streiffen".
Sahlstedts ordbok (1773): "pela... digitis leniter quasi ad explorandum
contrectare". Westes lexikon (1807): pela,.. bättre påta, plocka.
Lucidor (1670-talet) talar om "Berg Eåårs eller Nymphers Chor".
Urban Hiärne anför (1680) i en "uthförlig Berättelse om ...
Suurbrun-nar widh Medewij" (s. 150 ff), att "Hedningarna hafwa fordomdagz
til-ägnat alla Bärgh / Lundar / Skogar / Strömar / Siögar / och Källor
sina wissa Numina eller små Gudar / hafwandes them på åthskilligt
sätt dyrckat. The Nordiske hafwa ifrån Hedenhös giordt thetsamma /
hwilket ännu i thenna Dagh jämpte myckin annan Widskipelse hänger
i them / såsom Torszdagz Quällars fijrande / etc. Sådana Divos hafwa
the Swenske kallat Eda eller Edde / och Finnarna Haldia (hwilket
och så betyder en Regent eller Rådare) them hafwa the hafft aff
åth-skillige slagh/ Nembl. Skogzråå eller Ne eken / Tompterdd l Grufwerdd l
etc. Meent och at hwar och en Skog / hwart Bärg / hwar Ström /
etc. hade sin egen Eda. Thesse Edden sökia the ännu på
hwarie-handa sätt at blidka. Skyttarna hafwa mycken Kosmerij ochKiusande
medh sina Skogzrdd / at the måge blifwa lyckelige i skiutande. Äfwen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1885/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free