Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkhistoriska bidrag (Fredr. Tamm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
7) Fsv. pæninger.
Denna i fornsvenskan så vanliga sidoform med ett n till
pænninger, isl. penningr, synes kunna bero på förkortning af det
långa n i obetonad ställning, i hvilket fall man får antaga,
att ordet i älsta tid brukats med omväxlande stambetoning och
suffixbetoning i olika kasus.
8) Fsv. stægh, preter. till stigha.
I Bjärk. R. 10 fl. förekommer preter. till stigha två gånger
skrifvet med æ (jämte det vanliga stegh med e). Att här æ är
skrifvet för e, är man näppeligen berättigad att antaga. I andra
fall, där man i Bjärk. R. finner æ i stället för e har man
sannolikt (med undantag möjligen för hæmilik, 12: § 3) att antaga
värkligt uttal med kort ce. Så i gen. sing, af adj. vrefer i
sammansättning, oftast skrifvet vræ£, wræfz; jfr. vræsviliæ, vrassviliæ
ett par gånger i VGL. I. Likaså i heelt, neutr. till adj. hel (30
fl.), læt, partie. i neutr. af verbet lef a. I dessa exempel kan
förkortning af den gamla diftongen ai eller ei antagas hafva
inträdt framför lång konsonant. Nom. sing, vrcefer (12: pr.) beror
väl på analogi. Verbet læ låna (1:§ 1) i st. f. det vanliga fsv.
lea (= isl. ljå) är nybildning ur preter. læfe och partie. læfer
(= isl. léfoa, léðr). Dunkelt är saldi a lægh (20: pr.), där man
skulle vänta leghu. Men att det skulle endast bero på skriffel,
är svårt att tro, så mycket mer som äfven i varianter af Stads
L. träffas en enstafvig form a leegh, ehuru visserligen skrifven
med ee, icke ce. Man kan i alla händelser misstänka, att här
egentligen föreligger ett annat ord än legha med samma
betydelse som detta. Skulle man kanske få tänka på ett eljest okändt
subst. fsv. *læ = isL *lé, urgerm. Uhwo-?
I alla händelser tarfvar stægh, stceg sin särskilda förklaring.
Det synes icke kunna vara något annat än en kvarlefva af ett
gammalt fsv. preter. *stæ. = isl. sté, ehuru ett gh tillkommit i
slutet genom analogi från andra former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
