- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
2

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L Alfdalsmålet (ðm hvars utsträckning se Sv.
Landsmålen, IV, l, s. 7) äger ännu i dag alla vokaler nasalerade i
alldeles samma fall, där de enligt ortografen i Sn. E. nppträdde uti
isl.-norskan, nämligen

1. Omedelbart fore nasal, oberoende af vokalens
kvanti-titets- och aksentförhållanden i vare sig fornspråket eller det
nuvarande språket. Altså

a) fornspråkets korta vokaler, nu uppträdande: dels såsom
korta vokaler, t. ex.1 gå’mål (öppet å) gammal, ga’mbler gamlar
ende ända, wndrað hundra, avwn afvig, bi’nda binda, g air n galenr
dyndja dynga, så’mår (slutet å) sommar; dels såsom långa vokaler,
t. ex. we’na vänja, swn son, grå’n (slutet å) gran; dels såsom "korta" ’2
diftonger, t. ex. gæwng gång, tu’&mpt tomt (subst.). Jfr härmed de
i Sn. E. anförda exemplen på korta nasalvokaler omedelbart fore
nasal: ra’mr, v$n (nom. sg. f. af vanr), v&niz (af vejnja), ru’nar
(nom. pl. af rune), brynna samt mi’nna, mo’n-a, mø’ndi (där
nasali-teten äfven framkallats af den föregående nasalen; se nedan, 2).

b) fornspråkets långa vokaler och diftonger), nu
uppträdande: dels såsom långa vokaler, t. ex. ånwm (öppet å;
motsvarar isl. fiánum) honom, ge’ma gömma, drö’m dröm, grå’n
(slutet å; gotl. grann, ryksd. grön) ljung; dels såsom "korta"
diftonger, t. ex. la’i’me (isl. Ume) kvast, kræwna (fsv. kruna) krona,
bråyne (öppetå)bryne; dels såsom "långa" diftonger, t. ex. i’e’m hem,
u’e’n (motsvarar den sällsynta isl. formen ön3) ván, ye’na höna.

1 Dessa och följande exempel äro samtliga hämtade ur min "Ordlista^
öfver dalmålet" (Sv. Landsmålen, IV, 2). Jag använder här den "grofva"
ljudbeteckning, för hvars förhållande till landmålsalfabetet jag
redogjort i Sv. Landsm. IY, l, s. 2. Nasalitet hos en vokal anger jag,
liksom ortografen i Sn. E., med en punkt ofvan raden.

2 D. v. s. hvari blott korta komponenter ingå.

3 Enligt Gislason (Njála II, 606-611) förekommer ön i stället för v$n,
ván 3 gånger í den poetiska Eddan; på samma sätt har St. h. 2
gånger i 3 pl. pret. ind. oro, Sturlunga S. l gång (i en visa) i l pl. pret,
ind. órum för resp. výro (váru), výrom (várum). Dessa exempel på isl
ó jämte vy, hvartill kommer det vanliga pópóro (- pó-at-hvýro)
fullständiga min exempelsamling i "Altisl. und altnorw. gramm.", § 71, 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free