Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
femininet syja, där äfvenledes nasalen först genom jämförelsevis
sen synkope kommit att följa näst efter den vokal, hos hvilken
man kunde vänta sig att finna nasalering.1 Dalmålets förhållande
i denna punkt styrker altså i hög grad riktigheten af den
kanske vid första blicken något påfallande uppgiften rörande uttalet
af det isl. syna g. pl. till skilnad från verbet sý’na. - Då
syn-köpen i isl. g. pl. syna ägt rum fore den isl.-norska literaturens
begynnelse, men vokalen här ändock icke blifvit nasalerad, under
det att dalordet lyenn, som erhållit följden vokal + n sannolikt
först omkr. 1300 (se ofvan s. 4), fått nasalerad vokal, så
följer häraf, att nasalerna i isländskan vida tidigare än i
älfdalsmå-let förlorat sin förmåga att nasalera omedelbart föregående vokaler.
2. Omedelbart efter nasal förekommer nasalering blott hos
långa vokaler och hos diftonger (med vare sig långa eller korta
komponenter). Altså hos
a) fornspråkets korta vokaler och genom brytning uppkomna
diftonger, så ofta dessa i det yngre språket förlängts, t. ex. næv
hjulnaf, ne’v (isl. nef) näsa, smi’fi smed, nå’rdå’ (slutet å i första,
öppet å i andra stafvelsen) nordan; mye’1 (långt y) mjöl, mi’u’e-g
(enstafvigt och nu med kort M, troligen på grund af ställningen
efter i] isl. mjoJc2) mycket, mi’u’e’k (enstafvigt och med kort w,
jfr föreg, ex.; motsvarar isl. mjölk, icke ett fmjglk) mjölk.3 Jfr
däremot med kort och icke nasalerad vokal: pl. smfåir smeder,
adj. myelwn mjölig o. d. Att i dessa senare exempel saknaden
af nasalering är något oursprungligt, att den en gång hos alla
korta vokaler förefunnits och först senare uppgifvits, så ofta den
icke kom att blifva skyddad genom vokalens förlängning eller
diftongering, det göres i högsta grad troligt dels af jämförelsen
med isländskan, där enligt Sn. E. nasalering förekom äfven hos
1 Se Bugge, Arkiv II, 232.
2 Motsvarar sålunda icke den vanliga formen mj$k, som uti Sv. Landsm.
IV, 2, s. 126 är tryckfel för mjök (om hvilken form se min Altisl*
gramm., § 85 anm. 2).
3 Underligt nog saknar det enstaka mai mai (tinea) nasalitet, som dock
hos detta ord visar sig i ett par angränsande dialekter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
