Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om sålunda älfdalsmålets nasalvokaler i förevarande
ställning äro äldre än år 1600 * och sannolikt förefunnos
åtminstone redan i fornsvenskan2, så är det ju ytterst rimligt, att de hafva
historiskt sammanhang med de isländska nasalvokalerna och
uppkommit på samma tid och sätt som dessa. Hur in i de minsta
detaljer de båda språken öfverensstämma i fråga om dessa vokalers
uppträdande, framgår också af hvad ofvan anförts rörande nasaleringens
uteblifvande i målet, så snart vokalen och nasalen först genom
synkope sammanträffa. Alldeles på samma sätt saknas nämligen enligt
Sn. Eddans uppgift nasalering uti isl. gen. pl. syna af det svaga
deltidsord, s. 13), tämligen allmänt fangn, umfængna, Uong(n),
tiung-elder (Rydq. IV, 320; Leffler, Om V-omljudet, s. 74). Lundgren (Språkl.
ini, s. 21 not) anser till och med fsv. gn i allmänhet beteckna ngn.
Om spår till samma öfvergång i isl. se min Altisl. und altnorw. gramm.
§ 183, 2.
1 Däraf att målet efter denna tidpunkt icke bildat nya nasalvokaler på
grund af tillträdande nasal, kan man väl draga en slutsats rörande
tiden för bortfallet uti målet af l i de ursprungliga grupperna Im och
In, t. ex. åm halm, wi’nas (med kakuminalt n) åstunda (isl. vilnasJc),
ty eftersom här vokalen är nasalerad, så måste den hafva blifvit det
fore 1600 och sålunda l bortfallit fore denna tid, kanske redan i fsv.,
ty man kommer ovilkorligen att tänka på det just i äldre
Västmanna-lagen förekommande hæmpninger i stället för det i den något äldre
handskriften af yngre Vml. uppträdande hælmninger (Rydq. IV, 318;
Schlyter, Ordbok s. 305, betraktar hæmpninger som skriffel, detta utan
tvifvel med orätt, hälst äfven en hdskr. af Vml. II har samma läsart).
Jag ser ingenting som hindrar att antaga, det man här har första
spåret af den dalska ljudlagen, hälst detta är långt ifrån det enda fall,
då Vml. I och II visa en högst märklig öfverensstämmelse med det
nuvarande dalmålet (på hvilken intressanta fråga jag dock icke torde
böra här närmare inlåta mig). Jfr vidare diplomens Ho(l)msteny
Hu(l)mfrid, Hu(l)mgerus (hvaraf sedan Hungerns) - Likaså väcker
nasaliteten uti målets brå’na (öppet å; isl. bráðna) smälta, rå’na
(slutet å) rodna o. d. den förmodan, att här ö bortfallit redan i fsv.; jfr
fgutn. hainir för haipnir och likartade företeelser i isländskan (se Bugge
i Arkiv II, 212 f., 218 f.; min Altisl. gramm. § 215, anm. 1).
2 Att de i andra ställningar äro af ännu mycket äldre datum, skall
nedan visas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
