- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
47

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

försök att förklara stöttonen äfven i de flesta under 6 upptagna
orden.

Innan jag söker angifva orsakerna till den här afhandlade
Høysgaardska akcentueringen, bör den frågan i någon mån
belysas: huru stor geografisk utbredning hade den i dåtidens danska?

I § 309, där Høysgaard afhandlar "Hvad for et Aandelav
hvert Ord og stavelse bør udsiges med", säger ham: "i dette,
saa vel som i andet, rætter jeg mig efter den beste Dialect, udeny
naar analogie og deslige tilsiger andet", och § 260 meddelas, att

"den beste Dialect er–––––først den i Roeskilde og dernæst den

Kjøbenhavnske"; i Anden Prøve s. 11, att det är seländskan.
Således har Høysgaard i allmänhet rättat sig efter uttalet i
hufvudstaden och dess närhet, men, väl att märka, icke då "analogie
eller deslige tilsiger andet", hvarmed hans ord § 275 böra
jämföras: "endskjønt det föran § 260 er vedtaget at rætte sin skrift
efter udtalen i den beste Dialect, saa dog, fordi endogsaa den
har sine fej ei i mange ords udsigelse, og hvori den ene er
urigtig, der kan ofte den sletteste, saasom den Jydske, have noget,
som er rættere." En fråga, hvari han icke följer
hufvudstads-uttalet, är just den här afhandlade. Ty sedan han (§ 314) yttrat,
att ord på H, mt: nt, ndt, Idt, IJc, nk, lp, mp, IsJc, Ist, då de äro
participier, imperfekter eller imperativer, hafva stötton (jmf.
ofvan s. 46), tillägger han: "Men andre ord, som endes paa samme
bogstave udsiges skarptonede [= utan stötton] af de fleste og
Stödtonede af nogle. Jeg holder med de første, og siger hellere
Telt end Telt, Kalk end Kalk etc.; thi vi have flere end nok af
Stød-tonede ord desforuden"1 Ehuru Høysgaard icke i denna
regel särskildt nämner äfven ord med j fore tonlös konsonant -
utan tvifvel emedan de, såsom jämförelsevis sällsynta, undgått
hans uppmärksamhet - har man enligt min mening rättighet
att antaga, att också ord med j -f- stum konsonant (højst etc.)
lika väl som mindst, længst etc. på hans tid jämte uttalet utan
stötton, äfven kunde erhålla stötton. Ty då hans regel gäller
1 Kursiveradt af mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free