Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
II.
Innan jag öfvergår till bruket af stötton på senare
sammansättningsleden af komposita, skola först med ledning af
författare i metrik och grammatik från 1600-talet några uppgifter
lämnas om fortis plats på komposita i den äldre danskan. Jag har
trott det vara så mycket mera skäl att här framdraga dessa
äldre författares yttranden, som, så vidt jag vet, de icke af vår
tid blifvit påaktade.1 I Synopsis prosodiæ danicæ af Severin
Pauelsen Gotlender2 (Köpenhamn 1650) heter det s. 68 ff: "Der
findis hos os adskillige Ord, huilcke af somme pronuncieris med
en tone, aff somme med en anden, 1. Bisyllaba eller
to-staffvel-sis Ord, huilcke somme bruger dem med accent i dend første
staffvelse, somine i den sidste, nemlig: Wmag, Missbrug, Miskund,
aldrig, forsvar, Jomfru, Brudgom, Mandom. Oc månge fleere,
som er at see i dend store Prosodiá. Aff dem kand brugis i
träng, helst til Biimslutninger, den sidste Staffv: baade läng oc
stacked–––; thi ellers skulle de brugis med dend accent, som de
fleste dem udsiger." Samma regel anföres i författarens år 1671
tryckta Prosodia danica (den 1650 utlofvade "store Prosodia")
s. 384 med några flera exempel: Tilfluct, Modgang, Arbeid, Aar-
1 K. Knudsen gifver i Haandbog i dansk-norsk Sproglære (1856) § 640
det rådet, att, då man är tveksam, huruvida fortis i ett kompositum
bör ligga på första eller på andra sammansättningsleden, akcentuera
den senare, "for saa vidt man helst vil holde sig til, hvad der før har
været Brug og endnu er det hos Almuen og Svenskerne." Såsom stöd
härför anföras dels några exempel från "ældre dansk-norske Digte",
i hvilka fortis faller på senare sammansättningsleden (nästan alla dessa
exempel hafva dock första kompositionsleden en- och den andra
två-stafvig och äro därför icke bevisande; jmf. Svensk akcent II 254 ff.)
- dels några exempel på, huru ännu i norskan fortis har denna plats.
Jmf. samme förf. Den landsgyldige norske uttale (1876) s. 308.
2 Född 1599 på Gotland, där fadren var präst. Student 1621, "Hører"
vid Köpenhamns skola 1624, prost på klostret 1626, rektor i
Vordingborg 1627, präst i Slangerup 1637, död 1668 -allt enligt Nyerups och
Krafts Almindeligt Litteraturlexicon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
