- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
67

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

forandre, erindres, men finnes t. ex. i undgaae, udført, tilkomer,
forholder, begriber.

H:s regel om orden på -else bekräftas i hufvudsak af texten.
De få i allmänhet stötton på senare kompositionsleden: bevegelse,
begyndelse, beskrivelser, fortvilelse, anseelse (A. P. s. 5), opregnelse
(43), oprindelse (56 etc.), omgængelse (86), tilstaaelse (186 etc.),
fraværelse (220), adskillelse (241), fuldkornene (176, 220),
huJco-melse (116 etc.), amindelse (F. A. 2021), modsigelse (283). Alla
dessa hafva eller kunna hafva första kompositionsleden utan
akcenttecken, d. v. s. utan fortis hos H., med undantag af
fraværelse och modsigelse. Udsigelsefn) har dels (i § 10 tre gånger)
fortis och stötton på senare kompositionsleden, dels akcenttecken
på förra och ingen stötton på senare kompositionsleden (273,
275). Udeladelse (32) och fuldbyrdelse (191) med akcenttecken på
förra sakna stötton på senare sammansättningsleden. Af dubbelt
sammansatta hafva förberedelse (65), igjentagelse (220) stötton på
antepenultima, men igjentagelse (226), iagttagelse (293) ingen
stötton på denna stafvelse; det första har akcenttecken på första,
de tre öfriga på andra stafvelsen. Flertalet af dessa ord äro
afledda från sammansatta verb. Häraf torde framgå, att H. låter
ord på -else hällre få stötton på senare kompositionsleden, när
denna tillika har fortis, än när denna akcent hvilar på förra
kompositionsleden, hvilket står i samklang med hufvudregeln för
stöttonens bruk i komposita i nuvarande rspr. (betale etc. med
stötton). Af det ofvan nämnda inses äfven, att H:s språk vida
oftare än nuvarande rspr. lät fortis falla på andra
kompositionsleden. Af enkelt sammansatta ord på -else få nämligen, enligt
Grundtvigs Haandordbog2, numera alla de bland nyss anförda
ord som af honom upptagas, fortis på första stafvelsen utom de
på be-, for- samt MJcomelse. Akcentueringen af andra
kompositionsleden med fortis i amindelse förklarar, hvarför det
begynnande ö,- ej blifvit å (liksom i paa) utan förkortats. Svenskan
har däremot åminnelse liksom prepositionen å, pä. I svenska

rspr. har en likartad akcentflyttning försiggått i ord på -else under

5*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free