Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
bliver etc. hade akc. i). Nedan visas, att äfven åtskilliga andra
komposita förändrat sin akcentuering af senare
sammansättnings-leden genom påverkan af motsvarande enkla ord. Eiktigheten
af den här gifna förklaringen bestyrkes ock i viss mån däraf,
att H. har fordærved (264), forvirred (283) med stötton: inga
enkla därved, virred funnos, genom hvilkas påverkan de kunde
utbyta akc. l mot akc. 2, och de synas i denna form hafva
undandragit sig påverkan äfven af sådana komposita som forsvare.
Om H. uttalat betale etc. uteslutande med akc. 2, eller
huruvida han till äfventyrs fakultativt brukat båda
akcentueringssät-ten, fastän han betecknat orden blott med akc- 2, låter sig icke
afgöra. I det senare fallet skulle hans språk i detta afseende
utgöra en fullständig parallel till svenska hufvudstadsspråket.
Något försök att historiskt förklara stöttonen på senare
kompositionsleden af andra ord i danskan har, mig veterligen,
icke blifvit gjordt.
Från nydansk synpunkt sedt, är stöttonen på senare
kompositionsleden af t. ex. merkeblaa regelrätt, men af t. ex.
vedkommende, opdæmning oregelbunden (jmf. s. 65). Det frågas:
hvarför hafva de ofvan s. 65 anförda orden (vedkommende,
opdæm-ning, sammensværgelse, opfinder; indhegne etc.) stötton på senare
sammansättningsleden, ehuru den saknar fortis? Vi veta, att,
när senare konapositionsleden har fortis, den också får stötton
(= akc. 1), och att intet talar emot, att förhållandet varit det
samma i det äldre språket. Alla de tre nordiska
literatursprå-ken öfverensstämma i detta afseende. Svaret på nyss framställda
fråga lyder enligt min mening: emedan dylika komposita fordom
hade (fakultativt eller uteslutande) fortis på senare
kompositionsleden, hvilket uttal de längre bibehöllo än flertalet öfriga
kom-sita. När man således nu låter icke blott hukommelse, med fortis
på senare sammansättningsleden, på denna få stötton, utan detta
senare uttal brukas ock af t. ex. omgængelse med fortis på
första stafvelsen, så beror det därpå, att Høysgaard ännu
akcen-tuerade ordet med fortis på andra stafvelsen (se s. 67). Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
