Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
-ingy -ning, -ande, -are, som hade fortis på senare
kompositionsleden (Svensk akcent II, 208 if. samt 237 f.).
När åter komposita (ej afledda från sammansatta verb) med
dessa ändelser sakna stötton på senare sammansättningsleden
(stendæmning, medfølelse, overlærer etc.), så beror det därpå,
att dessa och dylika ord hade eller kunde i äldre nydanskan
hafva fortis på första kompositionsleden. Härmed är
naturligtvis icke sagdt, att hvarje enskildt kompositum, som nu saknar
stötton på senare sammansättningsleden, fordom skulle hafva
uteslutande akcentuerat förra kompositionsleden med fortis; eller
omvändt, att hvarje ord, som nu har stötton på andra
sammansättningsleden, i det äldre språket uteslutande skulle haft fortis
på denna plats. Tvärtom har utan tvifvel fortis läge i här
afhandlade ord varit mycket vacklande i äldre nydanskan liksom i
(den äldre) nysvenskan (se Svensk akcent II, 220), och man kan
därför blott påstå, att t. ex. det uttal, hvarför stendæmning utan
stötton på penultima är en representant, utgått från
akcen-tueringen af ord på -ning med fortis på förra kompositionsleden,
och att det uttal, som representeras af opdcemning med
stötton på penultima, utgått från akcentueringen af ord på -ning
med fortis på senare kompositionsleden.
Biktigheten af den här uttalade åsikten bekräftas emellertid
af den ofvan gjorda framställningen af H:s uttal af ord på -else,
-ing, -ning, enligt hvilken man hos honom spårar en tydlig
tendens att låta senare kompositionsleden af dessa ord få stötton,
när den har fortis, men sakna stötton, när första kompositions*
leden har akcenttecken (d. v. s. säkerligen säga: har fortis). I
enskilda fall har däremot analogi-inverkan kunnat göra sig
gällande på flera sätt, hvarigenom det ursprungliga förhållandet
blifvit rubbadt. Så kan man, för att anföra ett exempel,
misstänka, att H:s akcentuering fordeling utan stötton beror af
påverkan från det enkla deling.
I vissa komposita med här afhandlade ändelser växlar
uttalet med och utan stötton (t. ex. frimurer, enligt Broberg). Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
