- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
152

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förklaring af några nordiska ord (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

st.), sammanställde man ordet med det fsv. tidhas "para sig44*
och förändrade det därför till tidelagh. Detta tidhas med
urspr, t- (id. har e-n tiþer "en har Lyst til" och fornnorskan
tidd "drägtig" [om kor]) lefver ännu kvar i svenska bygdemål:
tidäs "vara brunstig", och desutom brukas tidig "lysten,,
brunstig", tideko "drägtig ko". När betydelsen af det nysv.
tidelag specialiserats till "coitus mellan människa och djur",
beror detta därpå att ordet, som numera uteslutande
användes i lagspråket, i de fsv. lagarna blott förekommer i
uttrycket hava fyfelagh meþ fæ: man lät tidelag ensamt få
samma betydelse, som om méþ fæ hade tillagts.

ef - nema, um - num.

I Bidrag till svensk etymologi1 16 ff. har jag sökt visa
identiteten af den isl. konjunktionen ef och den fsv. och fd.
likbetydande konjunktionen umr i det att jag antog en
ombildning af ef till em genom påverkan af det negativa nem(a).
De skäl som jag där anfört för denna åsigt, voro dock icke
odispatabla, och jag återvänder nu till frågans behandling
med en, enligt min mening, mera bindande bevisföring, om
det också villigt medgifves, att man i denna fråga,
åtminstone tills vidare, får stanna vid ett blott sannolikt resultat.

Emellertid har, sedan jag skref om detta ämne, Bengt
Bergqvist därom yttrat sig i "Studier öfver den konditionala
satsfogningen i fornsvenskan" (Lund 1884) s. 32 ff. och 51 £
Han framställer till förklaring af den fsv., f d. konj. um en
modifiering af en af Leffler förut uttalad mening. Enligt
Leffler (Antiqvarisk Tidskrift 5, 216 ff.) skall konj. um genom
en ellips hafva utvecklats ur det i ett par fsv. landskapslagar
såsom flocköfverskrift förekommande uttrycket um æn
"beträffande ifall", där um således är preposition, æn
konjunktion: genom utelämnande af æn skulle prep. um (= de)
hafva antagit den betydelse, som æn hade, d. v. s. si. Att
1 Denna skrift är nedan förkortad med "Bidrag".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free