- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
217

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

tionen, som typen D l blifvit tilldelad de senare versraderna,
hvaremot ordbetoningen bestämt schemat för de förra. Det
lärer dock ej kunna bestridas, att anförda verser i
rhyth-miskt afseende förete en fullkomligt lika byggnad, och att
de följaktligen måste samtligen hänföras antingen till E 2
eller D 1. Att man åter vid valet mellan dessa två måste
bestämma sig för E 2, bör väl ock vara klart och
oomtviste-ligt, så vida man vill låta satsbetoningen komma till sin
rätt. På samma sätt har i nämnda schematisering t. ex.
Atlm. 783 hét ek f ér hgrtu blifvit hänförd till E 2, men 78*
morgin mér sagftir inordnats under D 1. Det lar dock vara
omöjligt att säga, hvorfor mér skall uppbära och f ér sakna
ictus; båda pronominalformerna äro här stälda i motsats till
hvarandra samt kräfva nödvändigt samma grad af betoning,
och det vore alldeles godtyckligt att hänföra dessa versrader
till olika vexelformer, likasom det vore i strid med
ordaccenten att räkna dessa och en mängd dylika, på tvåstafvigt
ord slutande, verser till någon annan verstyp än till E 2 l.

För att undvika ett dylikt godtyckligt förfaringssätt och
all strid med naturlig statsbetoning, måste den hittills vanliga
läran om bistafvarnes plats modifieras derhän, att den andra
stuðillenn antages kunna uppbäras äfven af stafvelse
med biton och således ej nödvändigt behöfva tillhöra
ictus-stafvelse. Så är också förhållandet ej blott i málaháttr, utan
äfven i andra femstafviga versmått, t. ex. Haðarlag och
femstafvig runhenda. Grenom denna modification i åsigten om
bistafvarnes plats blir det ingen svårighet att med iakttagande
af naturlig accentuation ordna alla málaháttverser under
deras vederbörliga Schemata, slitningen mellan versictus och
satsbetoning försvinner, och detta verslag visar sig i allo

1 En hel mängd udda versrader i Atlm., hvilka Sievers räknat till D17
höra sålunda rätteligen till E 2. Dit höra, utom de redan anförda,
Atlm. 27, 27», 29», 305, 317, 335, 453, 50’, 507, 52», 535, 585, 593, 59S7 61’.
65», 685, 737, 777, 83", 923 (E 3), 94», 94*, 963, 977, 100».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free