Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag till svensk namnforskning (Magnus Lundgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SEP n. 84’; eller af Guzorm : Guføorm Sv, Dipl. ny serie II,
277 (jfr Goeormbir SEP n. 2675; Gudhsormber n. 2665).
Väste. Detta vanliga namn (se t. ex. reg. till SEP)
utgår tydligen från sammansättningar pä -väst (ex. Arvastir Sv.
Dipl. III, 89; Asvastus III, 103; Farvastus III, 98) för -fast.
Jfr bl. a. Väste i Ärvastabygd Sv. Dipl. ny serie I, 427.
Särskildt bör framhållas, att SEP n. 1348 namnes en .Fäste,
under det sigillet har Väste.
Holma : Holma (nom. fem.) Sv. Dipl. II, 164. Omljudet i
detta namn, som tydligen är att sammanställa med de talrika
namnen på Holm-, kan svårligen förklaras annorlunda än
såsom beroende af ett i eller j i den ursprungliga
sammansättningens senare led. Jfr Pcedar Hölbiörnason SEP n. 2955
med m bortfallet liksom i Höllo Dipl Dalee. I, 153;
Hol-väster Sv. Dipl. ny serie I, 501; Holger I, 594; Hulgenis
Sv. Dipl. III, 258; m. m.
På samma sätt som Holma har man helt visst att förklara
de i ortnamn ingående:
Brætte (Brættastadha SEP n. 1984 m. m.; Brattestadka
n. 1933); jfr Brattir Sv. Dipl. III, 98 samt det mytiska
BrattsJccggr i Eigsþ.
Böte: i Bötarum, "trol. Bötterum i Handbördshär.u, Sv.
Dipl. ny serie I, 46 (Botarum SEP n. 1336); jfr de talrika
namnen på Bot-, t. ex. Botniut, Botvidh.
Dome. Synes ingå i Dömastum, nu Dömesta, Närike, SEP
n. 1555, och Dömastad, ur Dömestad, ÖstergötL, n. 1704; jfr
de fornsvenska konunganamnen Dómarr, Dômaldr i
Ynglingasagan samt Dome Sv. Dipl. III, 96.
1 dh synes Iramför följande s ha öfvergått till t. Jfr uttalet af ny s v.
Guds, döds- na. m. Möjl. bör namnformen Oblit Sv. Dipl. III, 87,
jämte Oblidhir III, 99, förklaras såsom utgången ur en genitivform
*0btiz. De stundom förekommande namnen på -vit (Arwit Sv. DipL
ny serie II, 83; Botuit III, 96), jämte -vidh, kunna förklaras ur den.
jämte det äldre -vidhar förekommande genit. -mz (t. ex. Arnbernus
Holmuizson IV, 522, originalhandling från 1336).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
