Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag till svensk namnforskning (Magnus Lundgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Niclis FardiæJmson SEP n. 97. Ombildning har här skett
med anslutning till ordet dicekn, hvilket synnerligen ofta
användes som tillnamn.
Här må ock nämnas växlingen mellan det främmande
Simon och det nordiska Simund, biform till Sighmund. Knut
Symonson SEP n. 2 474 (K. Symonsson n. 3 066) kallas n. 2 883
Knut Simundason. Sv. Dipl. ny serie II, 92 namnes Symon i
Böghelingathorp; genit. har formen Symonda. Sannolikt har
här det främmande namnet blifvit ombildadt.
Freudenthal uttalar i Nyländska mans- och kvinnon. s. 47
den förmodan, att Siluast är det samma som det främmande
Sylvester. Ehuru detta senare namn under Medeltiden användts
i Sverge (se t. ex. SEP n. 2 669), behöfver man ej tillgripa
denna tolkning, då namnen Silborgh (fem.; från Jämtland),
Sv. Dipl. Y, 661, 8iua, III, 101, V, 522, och Sille, III, 88 m. m.,
förekomma. Jämte Silvast träffas för öfrigt formen SH f äst er
Sv. Dipl. ny serie II, 408.
3. Några enskilda personnamn.
1. Lumbær. I Vestgötalagen omtalas en lagman med
detta namn. Grenit. Lums IV, 14 ådagalägger, att 6 är
inskjutet mellan m och r såsom i domber, Jcombær Eydqv. IV,
321. Samma namn torde ha förekommit i Danmark; Nielsen
förklarar Oldd. Personn. s. 63 ortnamnen Lumsás, Lumsthorp
ur ett antaget Lum. Då namnet är enkelt och ej synes
kunna sammanställas med något sammansatt personnamn, är
det antagligen från början ett tillnamn. Man kan vid dess
förklaring tänka på det isl. hlumr århandtag (genit. hlums
enligt Wimmer, formlära s. 53); i svenska munarter fins ett
motsvarande lumm, lomm "handtag, skaft (på åra eller qvast)"
Eietz 414. Namn på redskap o. dyl. användes ofta som
tillnamn, t. ex. Olaffwer Brænneiern SEP n. 2 982; Iwan Hamar
n. 2892; Ketillus Clohamcer Sv. Dipl. II, 164; Jowan
Grytofot SEP n. l 301; Andreas Kröker Sv. Dipl. III, 101; Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
