- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
287

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ytterligare om ánasótt (L. Fr. Leffler)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ytterligare om ánasótt.



*



Till hvad jag, Arkiv III, 188-189, yttrat om ánasótt
följande tilläggas:

Såsom D:r Vigfusson benäget meddelat mig, förekommer ett
namn Áni i den isländska litteraturen för andra personer än
Ynglingasagans konung Aunn, nämligen i Landnáma „henved 2 Áni
(men „omtrent 6 Ánn“); dess utom förekommer ett Ána-brekka
Island ock en Ána-vik[1] på Grönland. Tillvaron av en sådan svag
namnform har naturligtvis lätt kunnat bidraga till att ána i ánasótt
uppfattats som nomen proprium ock som svag sidoform till Aunn.

Jag nyttjar tillfället att nämna, att jag först en tid efter det
att min lilla uppsats om ánasótt blivit nedskriven ock till Red:n
avsänd blivit i tillfälle få se – förut genom sjukdom därifrån
hindrad –, att redan hos Fr. Burg, Die älteren nordischen
runeninschriften
, p. 52, angivits såsom möjligt, ehuru
„betänkligt“ antagandet att di kunde hava uppstått ur en genitiv „*ána“,
hvars tillvaro i fno. han dock icke känner (såsom ej häller kunde
väntas[2]. Av de båda grundformer, som han anser möjliga för


[1] I dessa båda ortnamn kunde dock Ána möjligtvis vara att
uppfatta på samma sätt som, enligt mig, ána i ána-sótt, nämligen som
gen. plur. av ái; dock torde det vara sannolikare, att de äro nom. propr.
[2] Falks förmodan, Arkiv III, 187, att formen ána hos Noreen, Ano.
Gram. I, 193 „er uddragen af ánasótt“ kan icke vara riktig. Hos
Egilsson angives ingalunda, såsom man af Falks ord möjligen skulle
kunna tro, att ordet ána skulle höra till vare sig ái eller afi, utan
lemnas ordets etymologi alldeles oförklarad, ock den – av Falk
själv anförda – översättning, som Egilsson ger („languor ex senio
contractus“), angives genom de därefter hos E. följande orden „vide
pros. præc
.“ vara grundad på Snorres förklaring av ordet i Ynglingasagan („þat er síðan kolluð Ána-sótt, er maðr deyr verklauss af elli“).
Att i Noreens gram. äldre runspråkets auna blivit återgivet med
ána (ej med *ána) beror, såsom förf., nyligen av mig därom
tillfrågad, själv meddelat mig, därpå att till det i språket fortlevande
ái genitiven av honom antogs hava hetat ána.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free