Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I-omljudet och den samnordiska förlusten af ändelsevokaler. (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
kommer til Syne i Endelsen, men tilhører et ældre os
ubekjendt Tidsrum i Sproget, iagttages Omlyden altid: oll (d. e.
öll) af allr, sok (d. e. sök), gen. sakar o. lign. I
Tostavelsesord, hvor u bortfalder af sidste Stavelse paa Grund af
Sammentrækning ved Flexionen beholdes ofte a, som hafði (=
höföi, Dat. af höfuð)."
Här uppställes således en klar och bestämd regel för
w-omljudet af Æ, nämligen: "di har omljudts till o (p), när det
följande omljud-verkande w-ljudet själft under en förhistorisk
period bortfallit; däremot brukas a (ej ø, ø), när det ljud,
som skulle verka omljudet, själft kvarstår."
Tör att ytterligare bestyrka regeln tillåter jag mig att
till de af utgifvarna redan anförda lägga några exempel, hvilka
med största lätthet skulle kunna betydligt förökas. Exempel
på regelns förra del: mörk (23 J), valkost "Ligdynge" (9), vond
’käpp’ (80), from ’kant’ (53), förf ’behof (14), fiofsoc ’tjufsak’
(80), hönd ’hand* (80), Upplond (23), log n. pl. (23 flera ggr.),
Scfslog (ib.), Giilaføngs log (ib.), isalogen n. pl. ’lislægning,
det at der fryser Iis paa Vandet’ (12) = islogen n. pl. (ib.),
gofgare (23) och g of g an (22) af isl. ggfugr. Exempel på regelns
senare del: guðs lagum (81; trots log), annur, bofvar, fatum,
klandum, alhtm, harwulega, hafðu, i haftum, bandum, mannum,
sagðu, barðuj i Garðum, vactu, farunauta, haluum, a skammu
etc. etc.
Den af utgifvarna såsom undantag anförda dat. hafði
förklaras lätt genom påverkan från nom. och ack. havufi, gen.
havufis med regelrätt a (se om detta ord för öfrigt mina
Studier II 484). De af mig anförda gofgan, gofgare (af *gavugan,
*gavugari) visa de genom synkopering af mellanstafveis ens u
ljudlagsenligt uppkomna formerna. Vid sidan af det af utgg.
nämnda öðru (af annarr) brukas också aðrum (82). Det enstaka
öðru är måhända en isl. form och förminskar naturligtvis icke
regelns giltighet.
1 ’Talet angifver sidan i upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
