Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I-omljudet och den samnordiska förlusten af ändelsevokaler. (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
melse med den numera vanligaste åsigten, förklara båda
i-om-Ijuden såsom en art muljering, hvilken, utgående från det
efter rotstafvelsen följande i (j), först öfverfördes till den
föregående konsonanten (de föregående konsonanterna) och
sedan därifrån till rotvokalen. Denna uppfattning har först
blifvit framställd af Scherer: Zur Geschichte der deutschen
Sprache1 142 if. och sedan (oberoende af honom) af Sievers
i Verhandlungen der achtundzwanzigsten Versamml. der
deutschen Philologen u. Schulmänner in Leipzig 1872, s. 189 ff.
(jmf. ock Sievers Phonetik3 238). Möjligheten af en dylik
genomförd palatalisering af konsonanter visa de slaviska
språken, "welche zwei vollständig getrennte parallele
Consonan-tenreihen, harte und erweichte, oder deutlicher unmouillierte
und mouillierte unterscheiden" (Sievers). Som bekant finnes
vidare i zend och i iriskan palatalisering af konsonanter i stor
utsträckning, hvilken palatalisering verkats af en efter
konsonanten följande palatalvokal (se t. ex. Brugmann: Grundriss
der vergl. Grammatik s. 479, 481).
I t. ex. kväni har palatalisering en vid ultimas bortfallande
i så fall öfvergått till föregående konsonant (n) och irån denna
åter till rotvokalen (di), så att man fick kvæn. Grekiskan visar
i viss mån en parallel härtill, då i detta språk *<pavia) blifvit
yaCvw, ^dsTiviov blifvit ô&nvov etc. därigenom, att - enligt
hvad man antar - först den mellanliggande konsonanten
(eller de mellanliggande konsonanterna) blifvit palataliserad,
och sedan ur den palatala konsonanten ett v utvecklats efter
rotvokalen (se t. ex. Meyers Griechische Grammatik 2 s. 121;
Brugmann i Griechische und lateinische Sprachwissenschaft
s. 41 och den senares Grundriss der vergl. Grammatik 480).
Det *, från hvilket palataliseringen i grekiskan utgått, står
aldrig kvar, och det är därför möjligt och kanske troligt, att
i *<jpiWft> etc. v palataliserades i och med förlusten af *,
liksom i Norden n i kvfini etc. palataliserades i och med förlusten
af -i. Under den senare nordiska ^-omljudsperioden utgick
Arkiv for nordisk Filologi IV. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
