Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till nordisk språkhistoria (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
än ursprungligen har betydt,1 så är det lätt begripligt, att
sedan Löf os dialektiskt blifvit Löjjus, detta -us genom
folk-etymologi kunde få formen -hus, liksom detta varit fallet med
det skånska ortnamnet Aos (vid Helge-åns utlopp), hvilket år
1393 skrifves Åhus (se Falkman: Ortnamnen i Skåne) och nu
heter Åhus. Ett Åhus finnes i Skåne äfven vid Grislöfs-åns
utlopp. Det fnorska (H)li^fhus är en ytterligare
folketymologisk ombildning af det svenska namnet, liksom
folketymolo-giskt omformande af (i synnerhet främmande) namn som bekant
är ytterst vanligt; jmf. isl. Fenøy ’Venedig’ etc.
Det ny s v. gutar t hvilket i det äldre språket skrefs got ar,
god tar, godt åhr (så t. ex. hos Dalin: Svea Rikes Historia I,
181), gutår etc. (jmf. Svenska Akademiens Ordlista) men äfven
gutt Åhr (hos Lucidor; se Svensk akcent II 414), hör troligen
äfven hit. Redan i Svensk akcent II anf. st. har jag
sammanställt ljudutvecklingen i rspråkets gott å’r > gutt Åhr >
gutar med öfvergången från o till u i Fryksdalsmålets gudá (af
god dag\ guté (af god till, d. v. s. "i stånd till"). Noreen har i
sin nyligen publicerade skrift Orddubbletter i nysvenskan s.
25 väsentligen anslutit sig till denna min mening, i det att
han, med jämförande af Fryksdalsmålets gudå. guté är böjd
att i rspr. gutar se öfvergång från ö till ü vid förkortning af
ö framför tt. Härför talar, såsom han också anmärker, att i
fsv. ett par gånger anträffas gut, æmgut (Rydqvist II, 370; IV,
78) jämte det normala got] dock har fsv. äfven en gång guf
’goda’ (neutr. pl., Rydqvist II 370).
Ett ytterligare exempel på ljudutvecklingen ö > ü torde
föreligga i fsv. ambut jämte ambot, enär o (u) i detta ord
troligen icke utgör omljud af á; isl. alltså ambott (ej ambftt] jmf.
Bråte i Beitr. X 80 och Hj. Falk i Arkiv III 341).
Isl. fólska, få. folskæ motsvaras vanligen af fsv. folska men
1 Skulle första kompositionsleden af Löpos, Lypos radikalt
sammanhänga med de skånska ortnamnen Lödde å, och det vid denna å
liggande Löddeköpinge (förr Lyddeköpinge, LuddeJcöpinge)??
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
