Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
Ö motsvarar nsv.:
e i JcommÖdin l gg.
y; boxa, lågtyg, låneord, gemöt, ty. gemüth, stegbögel, ty.
Steigbügel, Lina: -ö- o. -y-.
å: lör ja l gg för borga; trol. skriffel; ty i en annan
handskrift än den Klemming följt står (enl. K.) bårja (genom
ändring).
Kort vokal för nsv. lång i:
beramma o. berammad; gammen, best. form af nysv. gam, l
gg; fsv. gamber, isl. gammr, gambr, har kort vokal hos
Arvidi (Man. s. 44), som rimmar gam o. lam (adj.) med
fram, glam, skam, stam o. d. samt förlamma med anamma
o. d. s. 44, 45; gammarh^T jag funnit i en tidningsuppsats
från 1662; ack. plur. gamma l gg i Schacktafvelslek.
Denna fonn våger jag likväl ej (af bristande insikt i
Schack-tafvelleks kvantitetsbeteckning) tillerkänna någon betydelse.
Andra liknande ex.: Messenius 3 ggr lam, lam (adj.) rimmar
med skam Arvidi s. 139, Columbus: "Somliga pronunciera
laam, somliga besynnerli lamm"] pl. lamma i en visa från
1688; Tjällman har lam (adj.) s. 197, Dahlstjerna tamm
(Norelius Ark. II. 261); lekammen 3 ggr i en arbete från
1682 samt l gg från 1689; reddare l gg för redare, redderie
l gg för rederi; trumpetterna jämte -t- < fr. trompette,
Andersson: J. Sahlb, gramm. s. 82; tungspänn l gg; tyr
ollar e l gg; käbbel ’för kabel l gg (jfr. sabbel i Arvidssons
Sv. folksånger).L
1 I sammanhang härmed kan anföras, att Hof i Svenska språkets
rätta skrifsätt (1753) alltid använder formen vetta "seire", ehuru han
i Dial. Vestrog. anger veta ss. normalform båda för västg. och rkspr.
Koch anför (Fsv. Ljudl.) s. 392 små form från 1624, Noreen weeta
och wetta från Columbus (Ordask, s. XX). Jag har dessutom
anträffat denna form 9 ggr i skilda skrifter från 1600-talet, tidigast
från 1611; samt från fsv. tid witta och wetta (Schacktafvelslek), om
hvilka sistn. former dock gäller, hvad som sagts ofvan om formen
gamma i små urkund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
