Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
gande röst, genomträngande stämma. Mp.a enl. Rietz s. 228,
greska = grekiska, grill = griller; så l gg hos Odel (1741),
ljung "ljungeld" isl. Ijon, d. lyn. Se Leffler: Om V-omljudet
s. 77: fsv. lygn Ir. liugn. Liugn > liungn > liung., loka,
finska luokka, se Eietz s. 411, mahogene (mahogny), äfven så
uttaladt, att döma af metern, rörsel = rörelse, prestaf i båda
bet.; slaviskt lånord, fornkyrkslav. pristavü, ry. pristav
"uppsyningsrnan" enl. Tamm: Svenska ord belysta genom slav.
och balt. spr. s. 7 (Ups. Univ. Årsskrift 1881), salfhittersiuderie,
suckning, skratta "med munnen full af skratta", substantiverad
inf. liksom B:s "dricka och förtära". Om dylika subst. inf. i
sv. se Eydqvist L s. 500; Tasker.1 - Därjämte förekomma i
sammansättningar e- "inskott" i mängd t. ex. fiskemås,
grifle-klocka, klageljud, kräffcepastej,2 punschebål, ryggebast,
Norrebro, åretal, äggegulor o. s. v.; - bödlakappa, ögnevilla,
ögna-sichte samt ofta den märkliga sammansättningsleden vattu-,
där väl u utvecklat sig ur indoeur. n (Koch antar Fsv. Ijudl.
I. s. 201 analogibildning).
§ 2. Adjektiverna.
Nom. på -er ytterst vanliga så i mask. som fem. Redan
Tjällman opponerar sig § 222 mot denna adj. ändelses
användning och kallar en nom. som "göder" "en poetisk paragoge".
Nom. plur. neutr. af part. pres., brukadt ss. adj., på -a
en gång: "de svarta och fladdranda hår".
Det behöfde väl ej anmärkas, att part. perf. i samma
1 "Når en man eller dess egenskap betecknas, iår nom. sg. ändelsen
-er" enl. Ljungberg, Sv. Spr: Redighet s. 58 och han uppräknar
följande: "Zw/er, räf er, kropper, karper, plugger, varger, holker, danker,
svinker, sudder, stuter, kulter, lemmer, snåltarmer, lurer." Vanliga
voro ock fleper (jfr. diall.) och skälmer.
Öfriga - i synnerhet främmande - Bellmanianska ord äro
förklarade i Eichhorns upplaga.
2 Hos Triewald: formen pastej många ggr; d. paastej).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
