Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
ställning så sent som hos Bellman är lika med nsv., om ej
Anders Nikander regelbundet hade -a t. ex. beryktad« fel,
plockad« bä,r liksom ock förgudada själ, helgada källor o. s. v.
Så finnas i en visa af Odel från 1741 (ej Sindairs-visan) tvänne
dylika ex., som väl få tillskrifvas dialektiskt inflytande. Vestra
Häradsmålet i Småland har, icke annat än jag kunnat finna,
h. o. d. ännu denna ändelse i pluralis.
Öfriga adjektivformer, som möjligen förtjena att
antecknas, äro: andetruten, bläddriger = blåsig, blemmig <
fsv. blädhra, fins allmänt i de germ. spr.; brusig "finnig". Jfr.
eng. browse "knopp" och östg. målets bruse "fet, rödblommig
karl". Linder: Om Allmogemålet i Södra Möre Härad s. 37.
I nsv. smns. rödbrusig; durchsigtig "genomskinlig"; i gmlsv.
fins ock genomsigtig t. ex. hos Key s. 169; fotsidig = fotsid,
ensammen 2 ggr < fsv. ensamin med dubbelskrifven kons.
redan i y. VGL.; Lind har ensam; från slutet af 1600-talet
har jag antecknat ensammer; fatt (i så fatta omständigheter
= så beskaffade); margelund = mångfaldig. sJcurpen (och
skorpnad), en kompromissform af *skorpen, isl. skorpenn, och
skrumpin. (Någon metatesis på nordisk botten har väl ej här
försiggått - de flästa ex., som kunna anföras på en dylik
metatesis af r äro mer eller mindre osäkra - utan hjälp vokal
har i urgerm. tid utvecklats ur r. Jfr. t. ex. got. fruma -
ägs. forma); slumrig "värdslös, trög", jfr. eng. sloomy; skälmsk
= bofaktig, smilig = smilande, sällskaps liJcer = sällskaplig,
sår 2 ggr == sårig, fsv. sar, ånger "ängslig, bedröfvad"; fins
ej i fsv. literaturen, men vanlig i diall.; Lind och Sahlstedt
ha ordet.
Komparation. Komparativus ofta -er t. ex. bätter,
länger. Stundom växlar and. -esta med -aste i superi, fem.
o. neutr. (-esta där regelbundet enl. Sahlstedt gr. s. 37) <
fsv. sup. på -ister; kvar i nsv. käresta (den ändelse t. ex.
Arvidi uteslutande använder och som jag funnit vara den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
