Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Axel Kock.
germ. tid ärvda e-ljudet, så att t. ex. drægher (pr. av dragha)
hade samma ljud i rotstavelsen som vræker (pr. av vræka).
Nu hava i flera verb med avljudsserien å-ö-ö de
f-om-Ijudda formerna från 2 och 3 pers. sg. i pr. ind. spritt sig
till andra former av presens, så att man fått serierna drægha
- drögh - dröghom, græva - grof - grôvom, læta (sé
mina Studier II 250 om den korta rotstavelsen) - löt -
lötom, væxa (jmf. mina Studier I 120 noten) - vöx (vox
ännu i svenska bygdemål; Rydqvist I 175; isl. ox) - voxom.
På ovan ådagalagda sätt hade man fått de likartade serierna
kvæpa - k(v)öp - k(v)öpom, vægJia - vögh - vöghom,
væva - vöf - vövom, vera - vôrom. Härtill komma
vidare håva (och hæfta; jmf. Rydqvist VI 486 uphæfta och
uphæva) - hof - hövom, sværia med pres. svær - s(v)or -
svörom. Vidare bör man ihågkomma, att då pres. sg. på ett
något äldre språkstadium genomgående hade omljud, hvarav
åtskilliga spår ännu finnas i *våra fsv. urkunder, man av
verb med a i rotstavelsen fick sådana serier som pr. sg.
tæker (denna form t. ex. ännu i VGL.; se mina Studier I
120 noten) - tok - tökom, f ær (av fara) -for -f or om,
gæl (av gala) - gol - golom, mæl (av mald) mol -
mö-lom etc.
Det kan därför icke vara vågat att antaga, det ett eller
annat fsv. verb med & i inf. och presens anslöt sig till dessa
ganska talrika serier med æ-ö-ö och antog samma
avljud, och denna övergång till annat avljud är särskilt lätt
begriplig i sådana verb som isl. (v)reka - (v)rak -
(v)rä-kum. Ty när man jämte kvæpa - kvafi - kväpom även
hade köp - kopom etc. etc., så låg det särskilt nära att
jämte vrak - vrakom införa vrok - vrökom *). På så sätt
förklarar jag även fsv. fornom - fornomo av fornema (for-
*) Den i fsv. jämte vræka mötande formen vraka är sedan bildad efter
vrok -. vroJcom i analogi med for -. forom - fara, gol - golom, - gala etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
