Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Esaias Tegner.
folklig prägel. I Frithiofs saga finnas ganska många
hithörande exempel, och diktens författare har själv (Efterl.
Skrifter 1. 275) angivit, att han i detta uttryckssätt fann ett
nordiskt forntidsdrag: "Det heter nu konungen, våra förfäder
sade i dess ställe den konung, liksom tyskarne ännu der
König." Den tyska artikelns vidsträckta användning i vår
gamla bibel hade väl största andelen i denna uppfattning;
härtill kom att våra just vid den tiden framdragna folkvisor
mycket begagna samma uttryckssätt. Det ansågs därför,
naturligt nog, som ett värkligen folkligt drag; man visste ej
då som nu, att våra folkvisor till mycket stor’del äro en
internationell egendom, och att de ofta närmast äro kopior
efter tyska och danska förebilder. - Också i Danmark
företer Oehlenschlägers och hans samtidas poesi samma tendens
att återinföra i litteraturen denna redan halvt försvunna
ger-manism.
Maskerad till en obestämd artikel förekommer den tyska
bestämda artikeln, såsom jag tror, i uttrycket komma för en
dag. "En dag" är tydligen här föga passande, och när man
erinrar sig att samma begrepp på holländska uttryckes med
voor den dag kornen (högt. an den Tag kommen), och att
den i lågtyskan såväl som i högtyskan kan förkortas till
’en, så är väl sakens förklaring given. Vi uttrycka samma
tanke mera svenskt under formen komma i dagen.
Flera imperativiskt bildade tyska namn finnas, där den
på samma sätt tyckes uppträda under formen ’en; Grimms
WB. IL 976 omnämner några sådana. I hans lista äro
två för oss af intresse: Stürzenbecher, förklarat ur stürze
den Becher, och Hauenschild, tydt af haue den Schild. Det
senare namnet har i Sverge fått formen Hög enskild och är
bekant såsom lörnamn inom Bjelke-släkten. Det kan likväl
sättas i fråga om man ej rättare förklarar dessa namnformer
såsom alstrade af analogien med Wittenberg,
Frankenstein o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
