Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 Esaias Tegner.
hocken, som Rietz ej vet förklara, är väl intet annat än (hin)
håle, försedd med samma tyska förminskningsändelse. Den
finnes också i fanken, som möjligen är fullfärdigt lånat från
Tyskland, då ju det enkla fan, fanden efter Kocks utredning
måste erkännas som ett tyskt (frisiskt) lån.
En eufemistisk aposiopes likartad med den i hin
föreligger i ordet dass användt till beteckning af den lokal, som
med en annan mera positiv eufemism i norra Tyskland någon
gång namnes som de beste Kamer (Berghaus I. 743). Dass är
den tyska artikeln, kvarstående ur den fullständigare frasen das
Raus. Jag har ej funnit någon uppgift om att man i
Tyskland på detta sätt förkortar uttrycket; icke häller upptager
hvarken Grirnm’s eller Berghaus’ ordbok något exempel
på ordet Haus, Huus användt i denna specialiserade
betydelse. Ordets deminutivformer Häuschen, Håuslein,
Hüüs-ken omtalas dock i båda med sådan bemärkelse; även i
holländskan användes huisje på samma sätt; Grimms WB. anför
dessutom den hos oss efterbildade frasen auf s Häuschen gehen.
Man kan sålunda med visshet sluta, att hus i sin mast
privata betydelse hör till de "kulturlån", vi mottagit från våra
sydliga grannar. Också i Danmark nyttjas det
substantive-rade Das på samma sätt som hos oss *).
Ett annat kulturlån med förnämare, till och med en
smula affekterade låter ha de skandinaviska språken på
det pronominella området erhållit från Tyskland. De ha där
lärt sig att genom vissa prefix liksom upphöja i adligt eller
furstligt stånd några i sig själv betydelselösa hänvisande
småord. En högt uppsatt man borde i riktigt gammaldags
hovmannastil omnämnas icke med ett han eller denne eller
densamme: han borde heta högstdensamme eller högstbemålde
1) För några år sedan åtnjöt ordet där en viss offentlighet, då tidningen
Dags-aviscn af någon ohövisk konkurrent genom ett afsiktligt tryckfel
ständigt omnämndes såsom Das-avisen eller Da^s-avisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
