- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
329

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 329

eller högstberörde. Som possessiv-ord motsvarande dessa
demonstrativer gäller högstegen: Eders majestäts högstegna
händer, hennes nåds högstegna snusdosa. Högtsalig är ett annat
ord af samma klass; det tål naturligtvis ingen teologisk
analys, utan bör uppfattas som helt enkelt motsvarande
fransmännens de gtorieuse mémoire. De tyska urbilderna för detta
slags uttryck har man i höehstderselbe, höehstermeldei,
höehst-selig. På skämt har Tieck bildat också ett pronomen höchst-es,
med hvilket han vördsamt omtalar das Publicum. - En
ytterligare förstärkning kunna dessa ord erhålla genom
prefi-gerandet af aller-: allerhöchstderselbe osv. I dessa och ännu
några andra under kurialstilen hörande uttryck hava vi
undantagsvis behållit det tyska prefixet i rent tysk förrn, huru
nära än ombildningen till allra hade legat. Yi säga
aller-högstdesamme, liksom allernådigste allerunderdanigst.

Från den tyska kurial- eller affärsstilen härrör också
den elliptiska användningen af dennes såsom betecknande
’i denna månad’: den sjunde dennes motsvarar det tyska am
siebenten dieses. På svensk botten skulle aldrig en dylik
postpositiv genitiv af ett demonstrativ-ord kunnat uppstå. Den
är syntaktiskt och historiskt likställd med den genitiv, som
maskerad ingår i våra vanliga datumbestämningar: den sjunde
januari, den sjunde augusti o. d., där man i månadsnamnens
former lätt skönjer de latinska genitiverna. Bakom vårt
dennes och tyskarnas dieses står väl det nylatinska hujus.

För detta skulle snarast på svenska hetat fore detta och
skrives väl stundom så. Uttryckets oregelbundenhet beror
på en allt för mekanisk efterbildning af tyskans vor diesem
(vor dem\ höll. voordezen. Samma oregelbundenhet (även i
fråga om akcenten) finnes af samma skäl i ordspråket högmod
gar för fall; jfr det tyska Hoehmuth kommt vor dem Falle.

Af alla språkets formord är väl relativet det som i
första rummet förtjenar att kallas ett formord: det förefaller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free