Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bidrag till äldre Västgötalagens täkstkritik (Adolf Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 Adolf Noreen.
velse uppträdande representanten för ett betonat é, t. e. pir
(nysv. vulgärt di de) jämte per (isl. þeir), igh jämte egh (isl.
eigi), Visnim (nu Visnum) av -føm (isl. heimr) o. d. *).
Svårigheterna lösas jenom det enkla antagandet, att handskriftens
småningom nedsjönk till svagt bitonig äller rent av obetonad, så uppstod
utvecklingen *ha’riræäa^>hærrect (jfr got. walidés = isl. valcter, -ir), som
föreligger ifsv.hærredh, -idh. Jenom kontaminering av Aar«<f ock hærreå
uppstå fsv. hæraþ, hæredh, hareþ, Jiærradh m. fl. farmer, vid vilka inflytande av
«a-stammen hæræþe ock av simplex hær även jort sig jällande. Farmerna
på -t: hærat, hærret, hær(r)it o. d. utgå från jenit. hæraz, -ez, -iz ock de
mycket talrika sammansättningar, vari denna ingår; jfr fsv. hovut, -it, huvut,
(för hovuþ o. s. v.), døt (døþ ack. sg.), blöt (bloþ), bort (borþ), Arvit, Botvit
m. m. äfter jenit. hovuz, døz, bloz m. m. ock sammansättningar såsom
Ar-vitson o. d. (Annorlunda, men icke övertygande, Kock, Fsv. ljudl. 445 f.).
*) På samma sätt förklaras i (jämte e) i fsv. hwil(i)kin, tholkin m. fl.
adj. på -likin. Bydqvists, Tamms ock Kocks förklaring (t. e. Fsv. ljudl. 35,
45 f.j, enligt vilken -in, -en uppstått av ackusativändelsen -an, känn icke
vara riktig, bland annat därför, att -in, -en här uppträder redan i allra
älsta fsv. (t. e. ä. VGL. huilkin, UL. faþurlikiri), således på en tid då
obetonat a aldrig blir e (än mindre i, men väl stundom æ)j att detta -in, -en
delvis lyder vokalbalangslagarna, vilket aldrig är fallet med det (först i yngre
fsv.) av a uppkamma e; att aldrig någon nominativ på -likan är funnen i äldre
fsv., ehuru man har t. e. nom. annan (urspr, ackus.); att -in, -en uppträder
lika tidigt i nom. sg. fem. ock nom. ack. pl. ntr. som i nom. ack. sg. m.,
vilket vore mycket besynnerligt, ifall det ursprungligen tillhört blått
sistnämda kasus; m. m. Däremot är Jessen tvivelsutan på rätt väg, då han
(Tidskr. for Phil. og Ped. V, 214 not) yttrar: "hvilken er på engång hvilikan
og hvilk en". Enligt min mening är fsv. hwilikin uteslutande uppkåmmet
av hwilik -f en, in (vilken sednare farm ordet även som fristående af ta äger)
ock således idäntiskt med den tyska konstruksjonen welch ein (Mann), engi.
which a, liksom tholkin är att jämföra med t. e. solch ein, engi. such a,
mangen med eng. many a o. s. v.; jfr nysv. dialäkters en stor en karl, ett stort e(tt)
bord o. d. Ursprungliga böjningen var sålunda m. *hwilikrin (ombildat till
hwilikin, sedan andra farmer framkallat asosiatsjon med de talrika adj. på
-in), f. hivilikin, n. hwilikit (där it lagts till en i-lös farm; om dylika - som
i fornjutska part. pret. äro rent av nårmala - se min uppsats Om
orddubbletter, s. 32 f.), jenit. *hwiliksins (varav hwilikins liksom fsv. præstins för
*præstsins, sakinnar för *sakarinnar, nysv. vulgärt var-ock-ens för
vars-ock-ens) o. s. v. Farmer ined fristående artickel träffas, enligt vad Gr. Lund
(Bidrag till dansk sproghistorie I, 22) upplyser, ännu i den fda. Harpestreng,
t. e. hwilk et sar o. s. v. Jämte ock i stället för dessa sammansatta farmer
förekåmma emellertid i de flästa kasus osammansatta sådana, t. e. jenit. pl.
hwilikra jämte hwilkinna (bildat äfter adj. på -in), varmed ju böjningen av
isl. báffer företer en slående likhet, då t. e. jenit. beggja är osammansatt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
