- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
394

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bidrag till äldre Västgötalagens täkstkritik (Adolf Noreen)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pers. sg. ursprungligen tillkåmmande, fårmen, av samma art
som Björketorpstenens bariutiþ bryter, got. briutid, -iþ o. s. v.
Detta antagande synes mig så mycket sannolikare, som samma
fårm av samma värb träffas även i fornislänskan. Stockh.
Homiliebok har nämligen (Wiséns upplaga s. 164, rad 28)
Sva geriþ guþ iafnan, där man äfter min mening icke bör
med Wisén (anf. st. not 6) emendera geriþ till gerir. Att
den isl. ock fsv. medio-passiva ändelsen -z troligen
förutsätter just dylika aktiva fårmer på (således t. ex´. bøtiz av
bøtið + ss[1], är redan påpekat av Brate, Äldre Västm.-lagens
ljudlära, s. 64 f. - En annan, men äfter min mening vida
mindre tilltalande, utväg vore att anta fsv. gærid, isl. geriþ
ha uppkåmmit av gærir jenom disimilatsjon, på samma sätt
som enligt Bugge (Arkiv II, 241 f.) isl. hrøðe, hrøðaz, fno.
Friðikr, Þryðikr, nyisl. freðinn m. m. skola vara uppkåmna
av resp. hrøre o. s. v.[2] Fallen äro emellertid, som synes,
icke fullt likartade, då ju r i gærir tillhör ändelsen ock
dessutom uppstått av R (z; jfr dåck nyisl. freðinn).

                                                Adolf Noreen.

illustration placeholder


[1] Jfr ä. VGL:s infinitiver fyrnass o. s. v. med ss (se Kock, Stud. öfver fsv.
ljudl. s. 437). Då den fsv. passivändelsen ss (sedan förkårtad till s) ju är
uppkåmmen av sR, synkoperat av dativen seR (liksom isl. sk av ack. sik), så
får man icke anse ä. VGL:s fårmer såsom fæss, dømiss ha ss för s på grund
av föregående lång vokal.
[2] Då Tamm (Arkiv II, 343) på analågt sätt (men jenom en disimilatsjon
i motsatt riktning) antar fsv. pres. edher "behagar" ha uppstått av *erer
(isl. eirer behagar, skonar), varäfter dh spritt sig till inf. edha ock pret.
edde, så känn detta äj vara riktigt. Ordet är ju idäntiskt med ags. ârian
skona, benåda, fht. êrên hedra ock skulle på gotiska heta *aizjan, pret. *aizida.
Härav blir nordiskt eira, pret. edde (av *aizðe, jfr isl. gaddr: got. gazds ock
isl. mestr : meire; se min aisl. gram. § 197,2 ock § 111), varav jenom
utjämning isl. eira, eirðe, men fsv. edha, edde (äfter analågien ledha : ledde o. d.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free