- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
15

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - I. Om palatalers invärkan på följande vokal i fornsvenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det att fsv. hade brutin: brotin, flutin: flotin, frusin: frosin,
burin: borin, skurin: skorin
etc., har nysv. rspr. bevarat endast
u-formerna, och även fsv. (Östg.-lagen) har kumi (pr. konj.),
kumin, kumit, men kombær, koma (jmf. Kock: anf. st.).

Jag skall nedan bland annat söka visa, att under vissa
förhållanden rotvokalen i fsv. ord med kort rotstavelse varit
underkastad en mera positiv påvärkan av ändelsens vokal,
hvarmed delvis är att sammanställa den i flera moderna
bygdemål mötande s. k. tilljämningen: lăvă av lĭva, lăsă av
lĕsa etc.
1. Ljudövergång giö-, kiö-giy-, kiy-.

Under de senare åren hava några försök gjorts att
utreda, i hvilka fall y-ljud, och i hvilka ö-ljud användes i fsv.
i grannskapet av en palatal, utan att dessa frågor kunna
anses vara egentligen avgjorda. Jag skall här lemna ett
litet bidrag till deras lösning.

Följande ljudlag har gjort sig gällande: i korta
rotstavelser övergår ljudförbindelserna
giö-, kiö- till giy-,
kiy-
, när följande stavelse innehåller ett i-ljud. Det
är endast ytterst få ord, där icke genom analogi-inflytande
ljudlagens värkan lätt kunnat upphävas, och det är därför
väsentligen genom formen för pres. konj. av göra samt
genom dat. sg. av subst. kiöt, som ljudlagen kan konstateras.
I Birgittas uppenbarelser IV 182—5 möter gøra 182, 12;
184, 18 men gyrin 183, 18 — de enda ställen, där i denna
lilla handskrift former av detta verb förekomma. Glossaret till
Magnus Erikssons stadslag upptar under verbet göra såsom
enda formen med y "gyri pro göri B. 18: 2, 20: 2 etc.”
I glossaret till Kristoffers landslag anföres under göra såsom
enda form med y ”gyri pro göri Kg. 22: pr.”; däremot gör,
görande
etc. Enligt glossaret till Magnus Erikssons landslag
är göra normalformen, men fyra böjningsformer med y
anföras, nämligen gyri (3 ggr), gyrin (1 gång). — En
motsvarande ljudutveckling av kiö- föreligger i dat. av subst. kiöt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free