Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik
- - I. Om palatalers invärkan på följande vokal i fornsvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att fsv. hade brutin: brotin, flutin: flotin, frusin: frosin,
burin: borin, skurin: skorin etc., har nysv. rspr. bevarat endast
u-formerna, och även fsv. (Östg.-lagen) har kumi (pr. konj.),
kumin, kumit, men kombær, koma (jmf. Kock: anf. st.).
Jag skall nedan bland annat söka visa, att under vissa
förhållanden rotvokalen i fsv. ord med kort rotstavelse varit
underkastad en mera positiv påvärkan av ändelsens vokal,
hvarmed delvis är att sammanställa den i flera moderna
bygdemål mötande s. k. tilljämningen: lăvă av lĭva, lăsă av
lĕsa etc.
1. Ljudövergång giö-, kiö- → giy-, kiy-. |
Under de senare åren hava några försök gjorts att
utreda, i hvilka fall y-ljud, och i hvilka ö-ljud användes i fsv.
i grannskapet av en palatal, utan att dessa frågor kunna
anses vara egentligen avgjorda. Jag skall här lemna ett
litet bidrag till deras lösning.
Följande ljudlag har gjort sig gällande: i korta
rotstavelser övergår ljudförbindelserna giö-, kiö- till giy-,
kiy-, när följande stavelse innehåller ett i-ljud. Det
är endast ytterst få ord, där icke genom analogi-inflytande
ljudlagens värkan lätt kunnat upphävas, och det är därför
väsentligen genom formen för pres. konj. av göra samt
genom dat. sg. av subst. kiöt, som ljudlagen kan konstateras.
I Birgittas uppenbarelser IV 182—5 möter gøra 182, 12;
184, 18 men gyrin 183, 18 — de enda ställen, där i denna
lilla handskrift former av detta verb förekomma. Glossaret till
Magnus Erikssons stadslag upptar under verbet göra såsom
enda formen med y "gyri pro göri B. 18: 2, 20: 2 etc.”
I glossaret till Kristoffers landslag anföres under göra såsom
enda form med y ”gyri pro göri Kg. 22: pr.”; däremot gör,
görande etc. Enligt glossaret till Magnus Erikssons landslag
är göra normalformen, men fyra böjningsformer med y
anföras, nämligen gyri (3 ggr), gyrin (1 gång). — En
motsvarande ljudutveckling av kiö- föreligger i dat. av subst. kiöt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0019.html