Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - III. Dissimilationer i de östnordiska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till fornnordisk grammatik. 27
der den fd. perioden ytterligare utvecklades till de frikativa
ðj gh (mat :> madh, åka :> aghe etc.), är förhållandet med den
tredje tennis delvis ett annat. Såby anmärker i företalet s.
XIV till "Det arnamagnæanske håndskrift Nr 187 i oktav",
att försvagningen av p måste hava inträtt senare än
försvagningen av k och t. Därpå tyder enligt honom den
omständigheten, att, ehuru nu för tiden i dagligt tal t’-ljud
användes i ord med ursprungligt p (løbe etc.), man i
föredragsstil i dylika ord brukar &-ljud, och detta fastän ord med
ursprungligt k och t även i föredragsstil uttalas med gli- och
ä-ljud. Och han antar, att när den danska ortografien
stadgades på 1500-talet, icke häller i dagligt tal utvecklingen
b ;> v genomförts, enär man i så fall utan tvivel skulle hava
valt tecknet v vid stavningen av løbe etc.
Detta Såbys resonnemang bekräftas av vår regel. Då
originalupplagan av Peder Laale har skibed (941) med -ed-,
tabeth (81; 118) med -eth etc., så beror det därpå, att man
vid tiden för ljudlagens genomförande uttalade orden med
det explosiva b- (ej med det frikativa #-)ljudet.
Yår regel giver en upplysning även i en annan fråga.
När man finner liffwedh (210) giffwefh (576), (giffweth också
133), även som øwedh (’ögat7 1094), eenøweth (neutr.; 415)
med -edh och -eth, så kan det föregående ^-ljudet i dessa
och dylika ord icke hava varit frikativt, ty i så fall skulle
man havt uteslutande liffwet etc. Detta stämmer fullkomligt
därmed, att man (jmf. Thorsen: Nörrejysk lydlære 54, 73) i
det nuvarande Jutlandsmålet har döw (da. rspr. ’eføø’), pröw
(da. rspr. ’prøve*} etc. samt slaw ’slag7, yw 7öga7 etc. med
halvvokalen w. När vår ljudlag genomfördes, var alltså i
den av originalupplagan av Peder Laale representerade
dialekten icke blott det av äldre gli utvecklade ^-ljudet (i øwe
7öga7 etc.) halv vokalen w, utan ock det av samgermanskt /
eller b uppkomna ^-ljudet (i giwe etc.) hade övergått till
detta ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
