Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - III. Dissimilationer i de östnordiska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till fornnordisk grammatik. 29
Dessa ord skrivas aldrig med ih-, under det att motsvarande
kardinaltal alltid har th-: ihre (73, 29 etc.; tre ggr), thry
(75, 2). Denna olika ortografi måste angiva en olikhet i
uttalet: man har i den dialekt, som vår hskr. representerar,
låtit det begynnande frikativa p övergå till det explosiva i,
när rotvokalen efterföljdes av frikativan fy och detta på en
tid, då begynnande p annars ännu bibehölls *).
Se Kock i Tidskrift for Filologi K R. IX 140 ff. om
andra i fsv. och äldre nysv. inträdande dissimilationer
mellan två frikativor: fsv. dyghdh ;> dygdh etc., i Gustav Iis
bibel frågJiadhe >frågadhe etc., dödliadhe ;> dödadhe etc.
Den fsv. avledningsändelsen -irslca möter stundom under
formen -iska. I Engelens diktamen (i Birg. IV) finner man
lyriska (272 och 273), læriska (267) [i Varianten av
Birgittas 8:de bok værniska 376] men s. 267 mæstirska,
hugh-nirska, manirska, hiælpirska; även styrkirska. Utgivaren
har i texten ändrat -iska till -irska (jmf. ’Rättelser’ s.
524 ff.), men att skrivningen motsvarade uttalet, är tydligt.
Då emellertid bland ’Rättelserna7 ej upptagas andra ord på
-irska än de ovan nämnda, torde man vara berättigad till
den slutsatsen, att i fråga varande band använder ändelsen
-iska endast i ord, där denna ändelse föregås av ett r-ljud,
*) Jag anser mig böra anföra - de relativt få - undantagen från
regeln för th- och t- i andra ord. Under det att man regelrätt finner thörra,
widher thorfna, tholilca, ihre, thry, thing, tha, then, thet, the, them, thy, thenna,
thetta, ther, iho etc., så möta twå tingxdagha (74, 14), a tridia tinge (74, 15),
till twma (78, 4j, alla med regelrätt t- i näst föregående ord, samt ting
(79, 29), tryzfcas (73, 16). Däremot behöver ej det jämte tridhiwngx thinge
tre ggr anträffade tridhiwngx tinge (75, 17 etc.) vara godtycklighet, eftersom
även i andra urkunder ljudförbindelsen sþ tidigare övergick till si, än þ i
andra ställningar blev t (se Kock: Arkiv N. F. I 62 noten). Omvänt finner
man jämte de regelrätta till, twå, twoggia, taka, tökt etc. ihr æ ’träd1 (75, 6;
76, 3), bæru ihr æ (76, 27) och Thw (’två’; 74. 31). Skrivningarna thw och
thræ bero utan tvivel på en stavningsförväxling av thiv ’du’ och tw ’två’
samt av thre, även skrivet þræ (þræböte ’tredubbla böter’), och træ ’träd’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
