Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - III. Dissimilationer i de östnordiska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Axel Kock.
j) SY. från skulle möjligen kunna vara urgermansk
(vokalförlängning i enstavigt ord, jmf. Möller: Paul-Braunes
Beitr. YII 476 noten, Bråte: Antiqvarisk Tidskr. för Sverige
X 93 noten), men man behöver ej antaga detta, då
vokalförlängningen först kan hava inträtt i fra (av frän) och
sedan överförts från frá till växelformerna fram och (det yngre)
frän. ^.-ljudet i da. fra beror på senare förkortning i
pro-klisis1); jmf. da. amindelse (åminnelse) med a av a9 emedan
fortis låg på senare kompositionsleden.
Även det två ggr i Namnlös och Valentin påvisade
blöder för broder (beläggställen i Söderwalls ordbok) beror på
en dialektisk dissimilation 2) (jmf. Peregrinus ;> pilger,
pilgrim), och en likartad dissimilation har måhända framkallat
övergången r till l i nysv. glunka ’i tysthet omtala,
ryktesvis berätta’. Ordet sammanhänger påtagligen med isl. grunr
’formodning, mistanke’, gruna (e-n grunar e-t ’en tænker sig
noget’) och heter ännu i flera bygdemål grunka (Rietz), på
fsv. grunka ’mumla, knota’ och ännu hos Grubb (Penu
pro-verbiale [1678] s. 485) grunkas. Dissimilation kan först
hava inträtt i sg. pres. glunkar (observera den stående frasen
man glunkar om det) och sedan hava spritt sig till andra
former.
Omvänt har i andra trakter en dissimilation l>r
inträtt, när ett l följde; ordet himilsliker uppträder nämligen
i fsv. under formen himersUk, hymerslika (båda i Suso),
hi-mersklikin (Birg. II; Birg. III; beläggställen i Söderwalls
ordbok).
Yid de senast avhandlade dissimilationerna (från och
med broder > blöder) ha utan tvivel även de ljud, hvilka
närmast omgiva språkljuden som undergått dissimilation, där-
*) Då Serenius’ sv.-engelska ordbok under artikeln ifrån använder ifrån
såsom adv., men ifra såsom preposition (men från London under från], så,
är detta bruk säkerligen av relativt ungt datum.
F2) Så numera med stor tvekan även Noreen i Arkiv N. F. I 388 noten 3.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
