Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - X. Fsv. och fgutn. böjningsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Axel Kock.
komligt med ljudutvecklingen a > æ (e) i samma ställning i
sidhermer (av sidharmer) i samma lag. För den ovan
framställda uppfattningen synes även det av Rydqvist II 449
anförda adverbiella senareen tala (R. citerar Magn. Er.
landsl. J. B. 27, men han har begått något misstag vid
anförandet av källan, eftersom denna lag ej har någon
jordabalk): senareen torde vara en sammanskrivning av senare en.
(Jmf. med det adverbiella senare på -e t. ex. det i samma
lag mötande adverbiella iænmare Æ. 12.)
Liksom i den yngre fsv. komparativer på -rin, -arin
kunde brukas även attributivt, är förhållandet detsamma i
den yngre gutniskan. Den yngre hskr. av Gottlandslagen
(från år 1587) har nämligen sådana förbindelser som fleirin
menn (47 pr.), fleirin garpar (50), fleirin garþa (20, 6) etc.
När dessa började användas, hade man förlorat minnet av
formens upphov, liksom förhållandet var på fastlandet mot
slutet av medeltiden. *)
3. Fsv. komparativer på -aðe.
Dialektiskt har fsv. en komparativändelse -a&e. I Svenskt
Diplomatarium I är under nr 389 b intagen en fsv.
översättning av ett latinskt diplom. I denna översättning
förekomma komparativerna fullelikadhen (även i Söderwalls
ordbok), stadughadhe, och det kan ej finnas något tvivel om, att
värkligen komparativer (motsvarande de normala
fullelika-re(n\ stadhughare) äro avsedda, ty orden motsvaras i det
latinska originalet av resp. plenius och firmiorem. Andra
komparativer (vare sig på -adhe eller -are) finnas ej i diplomet,
som har r-ljud i ncerwarandom, arit, warom etc. Exempel
på komparativus på -aðe förekomma ock i vissa handskrifter
av Magnus Erikssons landslag, t. ex. senape (G. 23 pr. i
hskrr. 22 och 23; jmf. Rydqvist IY 328), dyrathe (Eghn. 10
J) Läffler har i Tidskrift f. Filologi N. E. V 75 ff. sökt giva en annan
förklaring av komparativ-ändelsen, -rin, -arin, men enligt min åsikt är
den icke tillfredsställande, och så vitt jag vet, har den ej vunnit anhängare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
