Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredr. Tamm: Anmälan av Söderwall: Ordbok öfver Svenska medeltidsspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. av Söderwall: Ordb. öfver Sv. medeltidsspr. 165
nat någon möda ospard för att utröna ordens betydelser och
uppställa dessa på bästa möjliga sätt.
Att förf. har en övad filologisk blick, visar sig därav, att
han mångenstädes väl förstått att på ett lyckat sätt rätta mer
eller mindre korrumperade textställen. Endast undantagsvis
förekomma alltför löst grundade och förhastade gissningar,
såsom då förf. alternativt föreslår att översätta ordet belatning
med "bestraffning", en betydelse som är svår att få fram ur de
kända betydelserna av verbet belata eller mit. *) beläten. Annars
kan man säga, att förf. i fråga om konjekturer i det hela
snarare är för mycket reserverad än tvärtom, i det man stundom
finner frågetecken vid sådana, som synas alldeles evidenta.
Av synnerlig nytta är förf:s praxis att närmast efter hvarje
uppslagsord i parentes upptaga, på ett överskådligt sätt
ordnade, alla sådana i den använda literaturen påträffade
sidoformer, respektive böjningsformer, som äro eller ansetts kunna
vara av någon särsnild betydelse i morfologiskt, fonetiskt eller
ortografiskt avseende.
Mot förf:s etymologiska sammanställningar, hvilka
naturligtvis spela en underordnad rol, är ingenting av vikt att
anmärka. Dock må påpekas, att här och där framför ett
främmande ord, hvarmed ett fornsvenskt ord sammanställts,
lämpligen borde stått ett "Jfr" för undvikande av den
missuppfattningen, att de sammanställda orden skulle vara alldeles identiska,
t. ex. vid ordet bar "bår" näst framför isl. bårar (då fsv. bar
väl sannplikt har gammalt långt a och motsvarar det tyska
bahre\ vid ordet dåre mellan "Isl. däri" och "Mnt. doré11 (då
dessa båda ords identifiering åtminstone icke är utan fonetiska
svårigheter), vid ordet hovudhstupo näst fore isl. höfuftsteypu
o. s. v. Vid ordet behold borde hänvisats icke blott till mit.
behál, utan även till mit. behalt, beholt n. Ordet dikt med dess
tyska förebild kan knappast härledas från lat. dictio, utan, om
ordet icke uteslutande får förklaras som ett i tyskan bildat
verbalsubstantiv till dichten, har man väl snarare att tänka på
lat. dictum (med plur. dicta, möjligen stundom behandlad som
fem. sing.?).
I fråga om skrivsättet i uppslagsorden märkes stundom
någon inkonsekvens, såsom då förf. skriver fota trodh, fätrodh,
ehuru han annars rörande inhemska ord med ursprungligen
kort stamstavelse följer den regeln, att huvudformerna skrivas
med u (t, o. m. där alla citerade exempel hava ø, såsom fallet
är t. ex. vid fluti), ehuruväl formerna med o också upptagas på
sin egen plats med hänvisning till hufvudformerna; enhörninger
skrives med Ö, medan simplex Tiyrninger skrives med y enligt
1) Förkortningen mit. (== medellågtyska) använder rec. i samma
betydelse som mnt. (= medelnedertyska) i ordboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
