Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 Adolf Noreen.
tisk jentemot idäntifieringen av hatist(r) ock herlist,
hærfest. After min föregående utredning ställer sig saken på
följande sätt. Hausi(r) utgår från en stam *har:busta-1 som
förhåller sig till *harfiista- (i de västgerm. farmerna) som
fsv. orusta : orista, pianosta: pianista, kunnusta: kunnist, isl.
hollusta: fsv. hyllist^ isl. unnusta: sv. ynnest m. m. Likaså
förutsätter aumr en stam *ar$uma-, .bildad såsom fs.
wan-urna- "sjön", isl. narwuma- "trång" m. m. (se åvan s. 305).
Yid sidan härav stod redan från början i vissa kasus ett
*ar$ma-J som förhåller sig till *arðuma- såsom got. auhm-ists,
(ägs. ym-est) till auhum-ists, fsv. næm-ster (vore got.
*néhm-ists) till ett got. *néhum-ists, ägs. midm-est till got. miduma,
fsv. miædhm (*mecfma-) till isl. migftm (ursprungligen böjt
nom. *migfrum) jen. *miaðmar\ fsv. fiærme (stam *ferman-):
sskr. paramás o. d., varom närmare i annat sammanhang.
Då nu förbindelsen -rim- mig veterligt icke träffas i något
germ. ord, synes man vara fullt berättigad att antaga, det
den redan i urgerm. tid förenklades, jenom mellersta
konsonantens bårtfall, till -rm- i got. arms, isl. armr o. s. v.
Rotstavelsen art- torde man med allt själ kunna idäntifiera med
den, som förekåmmer i got. arb-aids "nöd", fs. artédi "möda",
"lidande", ägs. earfefre, earfofr "besvär", fht. ar(a)beit "nöd",
"möda", "arbete", isl. erfi&e "möda", fsv. ærvipe, arvipe,
ar-vope, ærvope, ærvadhe "möda", "arbete" (jfr arvopa "plågas").
Hit torde möjligen ock kunna föras det isl. øykt
"Tidsrum af 3 Timer", "Fjerdedelen af en Dag", no. dial. øykt,
sv. dial. ökt "arbetstid", "tid mellan tvänne raster i arbetet".
Av ordets betydelse ock användning inom de nordiska
dialäk-terna tyckes framgå, att det från början betecknat
"arbetstid", av arbete uppfylld tidrymd. Till grund för detsamma
torde ligga ett germ. adjektiv *arfiuka2, bildat såsom got.
iluks (jfr fht. ippihh-ôn, ägs. ebba\ ajuk-dups (jfr aiws), mengl.
hleuke (jfr fsv. lio, isl. Tilyr) m. m., se Kluge,
Stammbildungslehre § 212 ock 213. Härav blir ett nordiskt *aukr, vartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
