Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fornnordiska judlagar. 323
den motsatta aksäntflyttningen i sér a <: sena <rse#ø’ på grund
av sa), vilket leder till synkope av penultima, ett (h)hlop,
varav *hlopp (hlopp), fsv. lopp.
Talrikare äro de fall, där konsonanten ock den långa
vokalen först i följd av synkope sammanstött. Hit höra
sådana fall som komparativa advärb av typen nérr (got.
néh-wis), nom. sg. m. ock ntr. av typen grárr, grått samt jenit.
sg. m. ock ntr. av typerna gráss, buss (nysv. titt sjöss, till
by ss j nyss *). Farmer med enkel konsonant, såsom isl. gr år,
gras, bus o. d., nysv. sjös (i annan betydelse än det isolerade
sjöss) o. d., äro naturligtvis analågiska nybildningar. En
sådan har för övrigt redan delvis jenomförts i sådana farmer
som grárr, grått för judlagsenligt *grarr, *gratt på grund
av inflytande från stammen grå-] jfr det nysv. fatt (isl. f átt),
där a bevarats jenom fårmens isolering, i motsats mot de
analågiska grått, blått m. m. (jfr Nordisk Revy 1883-4,
sp. 114).
För den fonetiska utvecklingen är det naturligtvis en
alldeles oväsäntlig omständighet, därest den synkoperade
vokalen icke tillhör samma ord som den förutgående långa,
utan utjör ett enklitiskt ords uddjud. Också inträder
konsonantförlängningen lika väl i det sednare fallet som i det
förra. Hit höra sådana bildningar som isl. pott av po-(a)t,
séJck av sé-(e)k o. d. Samma företeelse upprepas senare i
svenskan vid synkope av sufigerade artickelns vokal äfter
substantivets slutjudande långa. Nysv. vardagsuttalets sjönn,
snönn, frunw, bynn äro de judlagsenliga representanterna av
siö-(i)n o. s. v., under det att de mera "vårdade" sjön o. s. v.
anslutit sig till den obestämda fårmen. Tvetydigt är ss i
passivfårmer såsom slåss (med annan betydelse än det rent
passiva slås, som i betydelse ock farm ansluter sig till slå),
*) Om det icke hithörande -ss i t. e. isl. hirctess, fsv. (Vgl. I)
konongri-Sj orcess, almænnisz, (Vgl. IV) rikiss-ins, se Gresch. d. nord. spr. § 79 ock
§ 171, 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
