Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 Adolf Noreen.
f áss. Det kann höra hit, men det kann ock vara
äldre, av samma art som i Ygl. I fyrnass, lepæss m. m., d.
v. s. uppkåmmet jenom assimilatsjon av -SR, detta synkoperat
av dativen SCR (se Gesch. d. nord. spr. § 79, §181,3 ock
§ 238).
Undantagsvis ock mycket sällan träffas
konsonantfördubbling äfter lång vokal i ett enstavigt ord, där man äfter
åvan framställda teori skulle vänta sig, att vokalen hade
cir-cumflex, vadan den enkla konsonanten borde bibehållas.
Sådana fall äro particklarna isl. móti (i God. Reg. 1812, se L.
Larsson, s. XIII) = mot(e\ fsv. hoss (i Ygl. I ock stundom
i nysv. vardagsspråk) = hos ock det både fsv. ock isl. brott
= braut. Då i dessa ord tvåstaviga substantivstammar ligga
till grund, skulle man kunna med själ vänta, att den
kasus-ändelse, som här synkoperats, åstadkåmmit circumflex hos
den på konsonant slutande rotstavelsen. Men dessa
"undantag" äro väl blått sjenbara. Antingen har man att utgå från
en redan i urnordisk tid ändelselös kasus 1), i vilket fall
ingen circumflex är att vänta; äller är förhållandet följande.
Den vid synkopen uppkåmna circumflexen måste väl försvinna,
när ordet stod obetonat. Detta var hos ifrågavarande ord,
på grund av deras användning som particklar, synnerligen
åfta fallet. Den obetonade fårmen kunde sedan - såsom i
så många andra fall - kamma att användas även såsom
betonad ock erhöll då "stark geschn. acc." i likhet med
ursprungligen enstaviga ord. Den väkselvis betonade ock
obetonade användningen förklarar också de övriga sjenbara ore-
*) På en sådan tyder väl ock fsv. prepos. (i) blant (redan i HL.) jämte
(i) bland, vilka farmer förhålla sig till varandra som pret. lånt, batt
(ur-nord. *band) till subst. band (urnord. *banda). -. Fg. tiunt (varav värbet
tiunta) = fsv. tiund är antingen att förklara såsom jag i Arkiv III, 26 not 2
föreslagit, äller ock är det analågiskt ombildat äfter fæmt, tylft ock hælft,
vilket sistnämda självt just på detta sätt erhållit sitt -t (jfr isl. helft, äldre
helfet; av *halfti(fa). De först på 1400-talet uppträdande fsv. grunt (i Sj. Tr.)
= grund grund ock lant-bo äro naturligtvis germanismer (mit. grunt, lånt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
