Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Adolf Noreen.
andra räkneord på -tån äller t. o. m. vara en gammal bifårm.
Det åvan förutsatta *saxtian måste emellertid naturligtvis
ersättas av saxtan på samma gång ock samma sätt som
-tian-farmerna ersattes av -tån-iårmer i räkneorden 17-19, som i
isl. ock Älfdalsmål ha den förra, i fsv. ock Mora- samt
Orsa-mål den sednare bildningen. Då nu, äfter vad här
utvecklats, faktiskt är, att 14, 17-19 en gång ägt
(uteslutande äller alternativt) farmer på -tian, ock det samma äfter
all sannolikhet varit förhållandet med 16; så är det icke för
djärvt att antaga, det även 13 en gång ägt en farm på -tian.
Denna blir judlagsenligt *prettián, yngre analågiskt prettán.
Nysv. trätton har liksom sjutton, nitton från de ursprungliga
-tárø-fårmerna lånat -ton} som förutsätter starkt bitonigt fsv.
-tan (varav -tån, sedan förkårtat -ton, liksom ock många, ja
kannsje de flästa sv. diall. nu uttala 13, 17, 19 med biton.
Däremot har t. e. Fryksdalsmålet, som bevarat den
ursprungliga bitonslösa aksäntueringen hos 17-19 (men icke 13, 14
ock 16, där den väl mycket tidigt uppjivits), även till 14
ock 15 överfört den ändelse -tan (av fsv. icke-bitonigt -tån),
som är judlagsenlig i sjöttan, åttan, nittan ock i
alternativ-farmerna av 13, 14 (ock 16).
Hit hör väl ock Tors namn Hlórri&e. Ordet är nog en
sammansättning med -rifre "en som färdas" (jfr åvan s. 312 not),
men första sammansättningsleden känn icke, såsom Falk (Beitr.
XIY, 17) antar, vara ett *hloft, ty ðr asimileras icke till rr,
ock r kann icke bli rr äfter hló-, om detta är ett
ursprungligt hlóð- (av ^lócfa-), vars # bårtfallit fore r (såsom i
Hré-rekr, piórekr, lýritr m. m. d.). För att kunna förklara rr
måste man utgå antingen från en första sammansättningsled
Mor (d)- (jfr det mytiska namnet Hlóra?) äller, vilket synes
mig vara att föredraga, från hló-, som väl är att
sammanställa med fht. hlojan, ägs. hlôwan "ryta, böla, vråla, gny",
lat. clä-mor "rop", clá-rus "som är i ropet" m. m. (se
Bremer, Beitr. XI, 268, 278). Hló-rri&e blir sålunda unjefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
