Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fornnordiska judlagar. 335
för spyr s av spyria\ adj. sJciulder (Vgl. I, 2 ggr) jämte
skylder ; miulna (Ygl. I, 3 ggr) jämte mylna. Från sv. diall.
kunna anföras det tämligen spridda juling (med tjåckt 1)
"herde" av fsv. hyrpinger, Vätö-målets fjörti sn fyrti^ JcjörJcjä
av kyrka j Bromålets (ävenledes i Uppland) stjörkä "styrka"?
f j ork "fyrk", jörke "yrke" (anförda hos Schagerström, Sv.
Landsmålen II, 4, s. 8) ock Fryksdalsmålets tjussbär
(fsv-hyrsebcer "tjörsbär"; se min Fryksd. ljudl. § 93).
Från danskan må anföras: fda. thiurt (AM. 187, 8:0, 2
ggr, se Kock, Fsv. Ij. 465 not; förekåmmer emellertid redan
i Harpestreng en gång), neutr. av thyr "tårr"; hiørde
(Bibelöversättningen) jämte hyrde-, nyda. hjørne = isl. hyrn^ tjørn
= isl. pyrner.
I fornnorskan uppträder företeelsen i de östlänska
skrifterna, t. e. namnet Giurfrer = Gyrfrr] hiurder (redan 1338)
jämte hyrðir, hircfir; kiorkia jämte kyrkia-, miulnare ock
myl-nare-, kiulna ock kylna, lykiul av lykyll, -ill] mykiul av
my-kylJj -itt] Jcætiul av kætytt, -ill (se sitatställen hos Fritzner,
Ordbog, 2 uppl., ock J. Storm, Norvegia I, 104, 106). Har
den tillhört även någon islänsk (västnorsk) dialäkt, ock är i
så fall icke nyisl. Jcjurr = kyrr ock j urt = yrt hithörande?
Vad redan anförts torde vara tillräckligt för att visa,
det icke mycket är vunnet med att - såsom Kock, N. Tidskr.
f. Fil. N. R. VEI, 284 ff., jör - för ett ock annat fall,
såsom giordha (ock pret. giurþi), fcegiurdhil, -giordhil, uppställa
en spesialförklaring (för övrigt, åtminstone för det sednare
ordet, icke fullt tillfredsställande), då dels en annan måste
sökas för alla de övriga fallen, dels även de förra otvunget
foga sig äfter den för de sednare jällande regeln. Icke häller
är det själ i att med Kock, Sv. Landsmålen II, 12, s. 2 f.
not, fatta ett ock annat hithörande fsv. iu, t. e. skiulder ock
diurkcBj såsom en abnårm (om ock förklarlig) stavning av
Bjudet, då eksämpelvis diurkæ är till sin bildning alldeles
likställt med Vgl. I:s kiurkia, som icke järna känn misstän-
ABKIV FÖR NORDISK FILOLOGI VI, NY FÖLJD II. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
