Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Adolf Noreen.
dem - det är av nöden att erinra om, det i yngre fsv. iu
fore r + kons. måste övergå till io (likaväl som u till o i
denna ställning, t. e. urpu: vordho, smurpi: smordhe, spurt:
sport o. s. v., se Gesch. d. nord. spr. § 138, a), ock att detta
io sedan, liksom det jenom brytningen av e (ock dialäktiskt
även av i) uppkåmna, utvecklas till iø, detta i vissa
dialäk-ter även fore rdh ock rt, i vilken ställning annars vanligen
denna övergång uteblir (jfr Upplandslagens iørp, Mørp för
iorpj Morp ock i en finsk handling av 1496 i fiørd för i
fiord) sé Söderwalls ordbok).
Allmänna äro i fsv. följande farmer: sJciurta av *skyrta,
fg. scyrta, isl. sJcyrta av ett *skurtr, fht. scurø, ägs. sceort
"kart", varav även isl. skörta "tryta", sJcortr "brist"; kiurtil,
y. kiortil av *kyrtil, isl. kyrtell av *kurtr (vartill fg. kurtil
tyckes hava anslutit sig), kortr, detta ytterst väl lån från lat.
curtus (jfr dåck det nyss nämda *skurtr med samma
betydelse ock väsäntligen samma farm, se Urgerm. judl. § 49,
anm. 1); fæ-giurdhil, -giordMl av -*gyrpil, isl. (fé)gyr^ell^
ägs. gyrdel, fht. gurtil; *giurpa, y. giordha av *gyrpa (sent
gørduj se Söderwalls ordb.), fg. gyrpa, isl. gyrða, ägs.
gyr-dan, fs. gurdian, fht. gurten, med dess pret. fsv. giurpe (isl.
gyrðá) ock part. pret. fsv. giurper (isl. gyrfrr ’). Sällsynta
äro (se eksämplen hos Söderwall ock Rydqvist) följande:
biurd (byurd\ biørdh på 1400-talet jämte ock av byrp;
kiur-kia (redan i Ygl. I, 2 gånger; samma farm förutsattes av
Vätö-målets kjörkjä, se nedan) jämte kyrkia, diurkæ (i God. C
av UL., omkr. 1350) jämte dyrka] pres. spiurs (Dalalagen)
*) Naturligtvis höra fem. giorþ (isl. gigrä, got. gairda) ock mask.
fæ-giorþer icke hit, då de - såsom redan påpekats av Kock, N. Tidsskr. f. Fil.,
N. E. VIII, 284 f. - aldrig hava iu, utan redan i ä. fsv. io, vilket (såsom
isl. ock got. visa) uppkåmmit jenom brytning av e (varför Söderwall i sin
ordbok med orätt uppfört dem med m-fårmer, dåck med frågetecken). A
andra sidan har - såsom av åvanstående torde framgå - Kock orätt, då han
tyckes anse io i fægiordhil vara uppkåmmet på samma sätt, ock då han
anser denna farm vara ursprungligare än fægiurdhil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
