- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
359

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Etymologier. 359

*az[a]n$-!-} se min Urgerm. judl § 41, A, 2. Av detta
ur-nord. *a2n-, *ann- (resp. *aznd-, *annd-, *and-} bildades ett
värb *annisön (resp. *andisöri) såsom isl. hreinsa (av
*hraini-sön, jfr hreinri)) got. walwisôn, fht. richison m. m. Härav
är fno. enza, (da. ondse) judlagsenligt utvecklat (se min Aisl.
gr. § 226, l, a ock § 187, 1). Isl. ansa (ansa\ sv. ansa
hava sin a-vokal antingen på grund av anslutning till
substantivet Qnn, jenit. annar, fsv. an(d); äller ock ägde värbet en
bifårm med annan "bindevokaP än i (jfr fht. michiloson o. d.).

Fno. enta, pret. -ta, är naturligtvis, tråts den alldeles
idäntiska betydelsen, ett annat värb än enza (anzá), pret.
-aáfa, såsom redan av den olika preteritibildningen framgår.
Enta är ett *annatjan (resp. *andatjan), bildat såsom got.
lauhatjan, Jcaupatjan, ägs. hléapettan, hoppettan, fht.
slagaz-zen, sprungezzen, isl. heimta (till heimr), skemta (till sJcammr)
m. fl. d.

Äntligen är isl. anna-sJc naturligtvis ett tredje fullt
självständigt värb, idäntiskt med fht. arndn, ägs. earnian,
ur-germ. *a2(á)nön (-öjari).

I fråga om betydelsen ligger sålunda sv. ansa "sjöta"
ännu i dag närmare den ursprungliga, än fallet är med isl.
anza o. s. v. "bry sig om".

Sv. ärna m. m.

Rydqvist (I Y, 30 not) anser ny s v. ärna vara "blott ett
i uttalet förstärkt ämna" - en åsikt, som numera icke
tarvar vederläggning - ock sjiljer det från fsv. ärna, ærna
(erna), isl. árna "utvärka". Detta sednare föres av Kluge
(Et. Wtb.4, s. 73, 1), om ock med tvekan, till de nyss
behandlade fht. arnon "sjörda", ägs. earnian "förtjäna" (båda
ursprungligen "arbeta som åkerbrukare", jfr got. asneis
"le-gokarl", "jordbruksarbetare"); en sammanställning som
grundligt vederlägges både av konsonanterna (rn för väntat nn <c
æn) ock vokalen (á för a) i isl. árna. Både fårmen ock be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free