Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etymologier. 361
Söderwalls ordbok anförda bifårmen bretwidher, som tydligen
innehåller ack. sg. neutr. bret ock förhåller sig till
bredhvi-dh(er) såsom alt-likovcel till all-ena, iæmpt-vidh : iæm-vcel,
(svd)frampt: (um)fram, isl. gnógt: fsv. nogh m. m., d. v. s.
(a) brejb vip innehåller den i-lösa, nominalt bildade, ack. sg.
ntr. av adj. breper (jfr Gesch. d. nord. spr., § 185, l,
Nordisk Revy 1884-5, sp. 461 f.; Om orddubbletter nr 220;
Bråte, Vestm. ljudl., s. 52 *). Om man så vill, kann man
fatta brejb såsom en substantiverad adjektivfårm i likhet med
fals "det falska", "svek", flat (flat) "det flata", "gålv", len "det
raka", "ben", væ (vi) "det heliga", "helgedom", hol "det
ihåliga", "hål", rum "det rymliga", Hus "det jusa", sar "det
så-riga", mulin (moln) "det mulna", værp "det värda", "värde",
diup "det djupa", bundin "det bundna", "tjärve", men "det
menliga", barn "det burna", opal "det egna", "egendom" (jfr det
avjudande isl. aftal "det egna, egendomliga", "karaktär", fsv.
adj. apal- "ejäntlig", t. e. i adhulkoná), ta (tce) "det sega" (fht.
zahl), "det fast hopstampade" (Bråte, anf. st, s. 4; jfr om isl.
elds-to, eld-to Wadstein, Fornnorska homiliebokens ljudlära,
s. 71), grun(d) "det grunda" m. m., m. m. Det är i så
fall närmast att jämföra med t. e. det även hithörande isl.
meðal i konstruksjonen á meðal, där man kann vara något
oviss om, huruvida det gamla adjektivet (fht. metal
"me-dius", fsv. mæpal-, mipil-, mipal-} ännu fungerar som sådant
äller substantiverats (såsom ägs. middel "mitt").
Men liksom a bak, um kring, um fram o. d. väksla
med hak pä, kring um, fram um o. s. v., så kann man vänta
*) Hit höra väl ock de många £-lösa farmerna i Cod. Bur., t. e. styg,
ræþele/k, andelek, lystelek, ensamen (jfr nedan s. 366), ælskaþ, letaþ, giorþ,
vilka alla av Landtmanson (Om ordböjningen i God. Bur., s. 24) uppfattas
såsom skrivfel; G-.L. har två gånger hver för hvert. Fals förekåmmer
mycket åffca i sådan ställning, att man äj känn avjöra, om det är nom., ack. sg.
ntr. äller "substantiv" (eks. i Söderwalls ordbok). MB I har godh = got,
Cod. A 54 ondh = ont o. s. v. Jfr i fno. (Borgart, äldre Kristenrätt) half,
slik = halft, slikt] i isl. åfta hvar ge = huár(t)Jce o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
