Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Hellquist: Nominalbildning.
båge m. ’an adversary’: b á gr ’som er en imod’.
fsv. Beri, Eökst., Bjari = fht. bero (jfr isl. bera ’björninna’), yngre
bjprn (hvarom Noreen, Pauls Grundr. I. 495), sannolikast att uppfatta som
substantivering af ett ie. *bhero- = lit. b er as ’brun’ - se Kluge Et. Wb.4 Bär.
isl. bleik(j)af. ’salmo levis’. Vgf.ibleikr. Jfr jarpe, langam. fl. djurnamn.
lole m. ’Stud, Tyr’ möjl. med afs. på den sista bet.: *bolr = sv. diall.
bol Bz: ’brunstig (om so)’.
Brúne m. ’nanus’: brunn ’brun’.
Dyre m. n. pr.: dyrr.
ekkja, sv. enka : fsv. enka ’ensam’.
elja f. (arin-) ’medhustru’: germ. *al-ja-z = lat. alius : ’den andra i
prägnant mening’. Osthoff, Forsch. II. 167.
Froäe m. n. pr ifroftr ’sapiens’
^efee\ m. mytiska vargnamn j^^gr} ’avidus’’
Gr ane m. ’Sigurd Fafnisbanes häst’ hör däremot ej till adj. grann
’ca-nus, griseus. cinereus’, om det, såsom Sievers P. B. B. VI. 314, Ark. V. 134
framhåller, har a. Ordet är f. ö. behandladt af Wisén (Garni. norr. s 115
och Germania XVI: 263) såsom Gråne.
Háve m. ’Oden’: hárr ’hög’.
j af ne m. ’an equal, a match forsone’ ’.jafn bl. a.: ’equal’.
jarpe m. ’järpe’ ijarpr ’brun’. Är ordet ursprungligen lånadt (se Tamm:
Sv. ord belysta genom slav. och balt. spr. s. 19), kan det i alla händelser
hafva folketymologiskt anslutit sig till nämda adj.
kære m. ’dear’ Vgf. (ett ex.): kérr.
langa f. ’a fish’: langr ’lang’. Jfr sv. fisknamnet långa.
låte m. ’the låte or lazy one’: latr ’lat’.
like m., sv. like : Hkr.
make m., sv. make : makr ’passande’.
manneskja m. ’mänska’: *manneskr såsom jarctheskr o. a. - se nedan.
Orne m. ’tillnamn på Oden’ = got. auhum-a ’höher, vorzüglicher’ Noreen.
raae m. ’fargalt’: nda. yrad, ägs. vred ’brunstig’. Bugge B. B. III. 114.
Hpskva f. ’Tors tjänarinna’: roskr ’rask’.
skjóne m. ’a pieball horse’ - enl. Kluge Et. Wb. schön - : sic Jonn (aflj.
till fht. sconi <^ *8kauni)\ sannolikare dock: sky, såsom skjóttr <: skýjóttr’,
jfr med afs. på afiedn.: mjóne ’smal person’: mjór.
smale m. ’(small) cattle’ koll.: smalr = eng. small; ordet användes om
får, getter såsom smáféna&r; kanske med Felix Solmsen K. Z. XXIX. 84
efter J. Grimm Gesch. d. d. spr. 33 : gr. jufjÅov ’schaf’, paÅÅo$ ’zotte von
Schafwolle’ (<c öa-).
Snotra f. n. pr. ’en gudinna’: snotr ’vis’.
Sglve sv. Solve m. n. pr.: solr (røa-st.) ’gul, blond’.
Traust e m. n. pr.: traustr (== sv. tröst i uttr. var tröst) ’trusty’.
Tryggve m. n. pr.: try g gr ’trygg’.
vise m. ’ledare’ sv. vise (om bin) hör däremot ej närmast: viss utan
snarare att döma af bet. och analogt med mht. wisel (nht. iveisel) till v. visa
hvaraf ock got. *Weisonds = vgot. Wisandus n. pr.
vitke m. ’a wizard’, vitka f. Lokas. 24, se Bugge Studier s. 138 - t. ex. fht.
wizz-ag-o (nht. Weissager genom folketym.).: vitugr ’sagax, præscius’.
fsv. første m. ’furste’: førster, sannol. ty. efterbildning. Rydqv. II. 196.
kviki m. ’kreatur’ OGL : kvik(k)er
nsv. käresta f.: fsv. sup. kærister] däremot föreligga inga subst. sup. i
isl. unnusta, yngre: -asta, -aste, hvarom Bugge Ark. II. 225.
nästa m. o. f.: fsv. sup. ncester, jfr fht. nähisto ’granne’, nht. nächste.
snärta f. ’ung flicka’: ä. nysv. snärt ’smärt, smidig’ Ihre.
stygga f. ’elak kvinna’: stygg.
unge m.: ung.
vilde m.: vild (lån från ty,; den inhemska motsvarigheten är vill, isl.
vilir).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
