Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 3
personliga ’konkreta:
isl. *) ámr m. ’gigas’ poet. : adj. ámr ’black or loathsome’ Vgf.
blakkr m. ’equus’ poet.: blakkr väl ej blott ’fuscus, niger’ Eg., i hvilken
bet. = fht. blach. eng. black ’svart’, utan här närmast = ägs. blanc (ägs.
Blanca ’hvit häst’), fht. blanch ’hvit, glänsande’, sv. black(ig) ’urblekt’ ~ blinka.
brunn m. ’brun häst’ Fr2: brunn.
dýr n. ’Tier, bes. wildes’, sv. djur, i-löst neutr. af typen got. blind: ägs.
déor ’kühn’ (fht. tior-Ull ’wild’)? Kluge Et. Wb. Tier. - Jfr sv. subst. adj,
vildt.
f r ánn m. ’serpens’ poet.: f rann ’sæpe vertitur, nitens, coruscus, fulgidus’;
forte rectius, acer, acutus’ Eg. Vgf. har ’gleaming’, flashing’; Fr.2: ’stærkt
glinsende’; G-ehring Grl.: ’glänzend’. - Då ordet nästan uteslutande användes
om ormar och metaf. om svärd och skarpa vapen, vore det svårt att med
säkerhet yttra sig om dess egentligaste betydelse, om ej, såsom jag tror,
besläktade former - särskilt från sv. - förefunnes : jfr näml. nsv. frän
’stinkande, bitter, skarp, rå’ jämte diall. från, frön Kz. 168: 1. Att vårt ord
betyder ’acer, acutus’, framgår dock tydligast af det däraf med -jon bildade
subst. *frténa, som ingår i adj. frdnoskammr ’kortäggad’ Vgf. Add.
gaurr m. ’a rough fellow’ Vgf. är däremot knappt att med Vgf. föra till
got. gaurs (fht. gor-ag) ’betrübt, traurig’, då dess eg. bet. tycks vara ’plumpt,
uopdraget Menneske’.
glaár m. ’equus’ poet.: adj. glactr ’splendidus’.
gramr m. 1) ’Person, som optræder med Fiendskap mod nogen’ pl. grämer
2) ’Djævel’ pl. grämer, grym Fr.2: adj. gramr ’vred, forbitret’.
Jiórr m. ’adulter’ enl. gammalt antagande = 1. Carus; jfr dock Lokas.
30: nom. Tior, Hárb: ack. ho God. Keg., i hvilket man - synes mig - kan
se en anslutning till fri m. ’älskare’.
kvigr m. (/%> kviga) ’stut, kviga’ anser jag urspr, varit ett adj. på -ig-,
afledt af kú (<T *gövi); vore ett lat. *bovT>cus, jfr. 1. formica o. a.
bildningar anförda af Kauffmann P. B. B. XII. 207; se äfven samma afh. s. 202.
Kvig- <: *ku-ig- såsom skvár <: skúar (se Wadstein Fno. horn. Ij. 79).
linnr m. (jämte linne) ’orm’: germ. *linp-a-2 = lat. lentus bl. a.
’biegsam, geschmeidig’ (kvar i sv. lind-orm).
rattar m. ’bos’ poet.: rau&r ’ruber’ Eg.
skjótr m. ’a vehicle, esp. a horse’: skjótr ’swift, fleet’. (Sv. skjut-s som
bekant urspr, genitiv härtill.)
Surtr m. ’custos Muspelli’: *surtr, da. sort (jfr isl. sorte) ~ svartr.
ufr ni. ’ursus’ poet.
ufr m. ’bubo, sv. lif
:ufr ’ruffled, rough’.
nisl. jarpr m. ’of a stallion’, jorp ’of a mare’ Vgf.
Hit höra ock benämningar på mytiska kvinnor, sådana som bJQrt, blift,
fria’, huld, af hvilka flera äro utbildade till jo-stammar. Flera ex. se SnE.
Från nsv. bl. a.: fullmäktig (banko-, städs-) o. d., kristen, svänsk pl. -ar,
sv. diall. kväk da. kvæg n. ’fäkreatur’2) i-löst neutr. till ett adj.,
motsvarande isl. kvikr ’lefvande’, låneorden elegant, -er’, kokett, -er o. s. v.
Adjektiv substantiverades - väl redan indoeur. <- medelst
suffixet -en-. Ex. härpå från olika språkfamiljer se Brugmann^,
Grund-riss II. 437. Från de nordiska språken har jag att anföra
följande på denna afledning eller yngre analogiskt bildade pers.
konkreta:
isl. Atle m. n. pr.: adj. at all ’slem, fortrædelig’.
Ane m. n. pr.: *ánn ’gammal’. Schagerström Ark. III. 139 n. 2.
4) Denna förkortning betecknar här och i det följande
fornnorska-förn-isländska, då ej annat särskilt angifves.
2) Här må äfven erinras om sv. diall. teen eller närmern, fråen eller
fjärmern. Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne II. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
