Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Hellquist: Nominalbildning.
germ. tenues i vissa fall - se Bezzenberger Gött. Gel. Anz. 1883. 394 *)
- t. ex. isl. søtr : gr. fjövg o. m. a. Jfr min tolkning af isl. festr, lierar i § 2.
flgtr m. flgt f. Fr.2 = fsv. flat f. Sdw. ’slätt1 : adj. flatr (w-stam). Jfr
flate, flata Fr2. Dessa ord äro själfständiga bildningar i förhållande till
flet n. ofvan, som utgått från j’ct-kasus, under det att flgtr, flgt ha w-kasus
att tacka för sin uppkomst.
f gl f. ’tunnt snölager’ : adj. f gir ’blekgul1.
fold f. ’slätt (om jorden)’ = sskr. adj. pr-th-u-s, det omoverade femin.,
under det att sskr. pr-thivi f. ’jord’ af den moverade formen. Med afs.
på «-omljud och deklinationsöfvergång jfr isl. þorn : got. þaurnus.
ger ve j gørve f. ’hvad en er iført’ Fr.2 fattar jag som det substantiverade
moverade fem. till adj. (eller part.) gprr, som böjts som w-stam. Jfr flet och
nedan nyt, sifjar samt § 2 festr. herår.
grunn n. ’ställe, där det är grundt’, ’grund? : adj. grunnr (fsv. grunder) ;
djup och grunn urspr, abstrakta. - ísl. grunnr. fsv. grunder m. ’botten’
höra däremot närmast till got. grundus] så ock isl. grunn f. ’Slette, flad
Jordstrækning’.
hallr m. ’backe, sluttning’ : adj. hallr ’sluttande’ såsom ock f ht. halda
(nht. Halde - Kluge Et. Wb.) - Isl. hallr ’sten’ hör däremot närmast
till got. hallus. Om sedan de båda isl. hallr radikalt sammanhänga, hör
eg. ej hit.
haugr m. ’hög’ : adj. *haugr - fsg. högher.
her år f. : harar - se § 2.
hol n. ’hål’ : holr ’ihålig’ såsom ägs. hol ’Loch’ : adj. hol] om dessa och
hithörande ord utförligare i ett annat sammanhang.
iår n. pl. ’inälfvor’, som bekant = gr. év-rsQ-a : komp. en-ter -o- ’inre’.
malt n. ’malt’ : adj. maltr} som väl urspr, är ett slags part. till g. v.
mel-tan ’smälta’.
mjgdm f. ’höft’, som bekant, = got. miduma, jfr innuma o. a. adj.-bildn.
sar n. ’sår’ : sárr, gsv. sår, eng. sore.
saurr m. ’smuts’ - se Zimmer s. 75.
svalar f. pl. ’a kind of balcony running along a wall’, motsv. sv. svale :
sv air ’sval’; jfr de subst. f. adj. sifjar och vårar.
sv an gr m. ’veka lifvet’ : sv ang r ’slender, slim, thin’.
ve n. ’helgedom’ : got. weihs ’helig’.
vglr m. ’käpp, eg. Rundholz’ : lit. valus ’rund’ Fick II. 664.
no. blaa n. ’horisonten’ Aa. : blaa.
fsv. hemol f. ’besittning’, n. ’hemman’ Sdw. : adj. hemoll, jfr subst.
he-mold n.
hvit n. ’mjölkmat, smör’ VGL. : hvit er.
ta, tæ n. ’fägata’ enl. Bråte VML:s ljudl. 4. : g. *tanhu = ägs. toh, fht.
zåhi (ty. mli).
nsv. besk (bask) m. pl. -ar : besk (bask).
brant m.: brant, no. diall. b ratta : motsvarande 110. brått (isl. brattr).
(orm)slåj f. no. slö f. < *slaiwo : ägs. slav ’slow’. Falk Arkiv VI. 117;
dock osäkert: andra etymologier framstälda af Noreen Urg. judl. 114.
(*slanh-: fht. slango : slingan) och K. F. Johansson P. B. B. XIV. 302. n. Se § 3.
linne n., redan i fsv. (M. B.) enl. Sdw., ylle n. uppkomna efter typen
rike : riket ur neutr. adj. linnet, yllet - se Schagerström Ark. L 36.
sv. diall. tvär m. ’ängsteg, som ligger tvärt emot en annan’ Ez., i
ortnamn t. ex. Tvern 1473. Falkman Ortnamnen i Skåne s. 92 : tvär. Ordet
substantiveradt äfven i högs v. uttrycket på tvären.
nda. skiær, sv. diall. skcer n. ’ljusstrimma’ : skär.
*) Annars har man nat. att järnte gr. n^arvg och sskr. pra-, pr-thu-s
anta en tredje dentalisk afledning : ie. -d-. Besläktade ord t. ex. närmåst isl.
flå f. ’liden Flade i en Fjeldside’ Fr.2 <: pla-uä (såsom t. ex. 1. sal-vo-s) och
äfven fsv. fala ’slätt’ visa ju att dentalen ej hör till roten. [Jfr ock med
guttural determ. germ. fla-k-a (ty. flach).]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
