Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Isominalbildrdng. 13
Hit höra ock de på -skon, af hvilka - dock långt ifrån
fullständiga - exempelsamlingar hos Grimm,, Gr. II. 355 och Vigf.
XXXII2. Orden äro afledda af adj. på germ. -isJc : icke alltid
kunna likväl motsvarande adj. uppvisas, hvarvid det är vanskligt
att afgöra, huruvida sådana en gång förefunnits, eller orden äro
analogiskt bildade på -sJca. De kräfva en särskild behandling,
hvadan jag inskränker mig till några ex. (icke upptagna hos nämda
förf.):
1) af bevarade adj. på -sk-: þroske ’mogenhet’: þroskr Vgf.; Jivinnska
’tjuf-aktighet’ : Tivinnslcr Fr.2 Vgf.; lymska ’lömskhet’: lymskr Fr.2 Vgf.; nizka
’nidskhet’: nizkr Vgf.; trylska ’trolskhet’: trylskr Vgf.; fsv. dylska ’tröghet’:
dylsker Sdw, (därjämte ett verb. abstr. dylsJca ’döljande’); hærdsJca ’hårdhet’:
hærzker Sdw.; gsv. bondska ’bondaktighet’ Lind (1749): bondsJcer.
2) af förlorade adj. på -sk- eller analogiskt bildade: grénska: grénn] fsv.
bræzlca ’häftighet’ Sdw. : bräper; vætsJca (nu konkr.): väter] yngska
’ungdom’ : unger] gsv. btidska Lind : blider, ledska Lind : leder.
Bildningar, som sakna omljud, ehuru rotstafvelsen är lång, äro
nat. unga: t. ex. fólslca \folskr Fr.2, glömska (jämte gløpska):s.
glópr Fr.2, vándsJca : vándr (hvaraf pd.: vándskapr), þrjoøka : þrjoøkr,
þjófsJca, (hvarjämte pd.: pjofnaår, þjófsJcapr), fsv. braþsJca Sdw. nsv.
bråsJca : braþer. - Uppmärksamhet förtjäna de på -neskja afledda,
bildade af adj. på -(n)eskr, af hvilka blott några kvarlefvor i isl.
- se Grimm II. 354. BarnesJcja, mannesJcja, forneskja och UJcnesJcja
(äfven UJcnesJce n.) antagas, såsom saknande omljud, vara yngre
bildningar - se Sievers P. B. B. V. 67 och Tamm Om ty. and. i sv. s.
32 - de motsvarande äldre lyda bernsJca, fyrnska och menska *).
Se f. ö. v. Bahder s. 121, där, som synes, fullt befogade
invändningar göras mot Sievers’ (s. 67 n. framstälda) förmodan, att i dessa
bildningar på -neskja äfven skulle dölja sig motsvarigheter till det
germ. suff. -näsans (den grf., som v. B. ansätter som den älsta).
- Hvad mensJca vidkommer, är det synnerligen ofta användt i
sammansättningar - rent af som ett suffix - att uttrycka
moraliska egenskaper t. ex. dreng-, föl-, #ocf-, grøy-, ill-, karl-, råg-,
stor-) u-, var-, vesal-mensJca.
Vidare må framhållas, att några abstrakta finnas, som på
grund af sin funktion att uttrycka en handling kanske ej böra
betraktas som närmast afledda af adj. på -sJc-, utan såsom bildade
antingen på verb med presensbildade -sJc- (såsom t. ex. lat. cresco,
posco-, till denna kategori hör närmast ósJc f. -= ty. wunscli, se t. e.
Brugmann Grundr. II. 259) eller på verb, som ju själfva i sin tur
kunna vara uppkomna på -$Ä-adjektiv (såsom got. aiwisJcon <:
aiwisJcs, fsv. dylskas <r dylskr, isl. lyms’kas’k < lymskr, þroskasJc <:
þrosJcr; þrjozJcask < þrjósJcr). Ett säkert sådant är fsv. dylslta ’döl-
1) Vågade man emellertid anta, att hufvudtonen kunnat ligga på suff.
-isk-j står intet i vägen för det antagandet, att dessa bildningar äro af
gammalt datum. Med en dylik hypotes förklarades då äfven isl. angist (: 1.
angör = iFrank. sones-ti : ägs. sunor). - Jämte barnesJcja fins ett barnøsJca <:
*-øskr = *junhiska2 (Kluge Nst. § 211).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
